Jöns Bergsten föddes i Säter. Han dog i Säter. Han gifte sig med Catharina. Jöns anställdes som Snickarmästare.
Catharina föddes i Säter. Hon dog i Säter. Hon gifte sig med Jöns Bergsten.
De fick följande barn:
F i Christina Bergsten föddes den 25 augusti 1735. Hon dog den 20 december 1778.
Anders Risberg föddes den 8 januari 1755 i Säter. Han dog den 1 september 1796. Han gifte sig med Caisa Lisa Schubert den 29 maj 1787. Anders anställdes som Sämskmakarmästare.
Caisa Lisa Schubert [Föräldrar] föddes den 27 december 1758 i Säter. Hon dog den 12 december 1826 i Säter. Hon gifte sig med Anders Risberg den 29 maj 1787.
Andra äktenskap:Naiström, Anders
Malmling, Lorens
Sätherberg, Petter
Anders Naiström föddes år 1762 i Säter. Han dog den 10 januari 1812 i Säter. Han gifte sig med Caisa Lisa Schubert. Anders anställdes som Sämskmakarmästare.
Caisa Lisa Schubert [Föräldrar] föddes den 27 december 1758 i Säter. Hon dog den 12 december 1826 i Säter. Hon gifte sig med Anders Naiström.
Andra äktenskap:Risberg, Anders
Malmling, Lorens
Sätherberg, Petter
Lorens Malmling föddes den 13 juni 1787 i Hedemora. Han dog den 25 augusti 1829 i Säter. Han gifte sig med Caisa Lisa Schubert den 20 februari 1814. Lorens anställdes som Sämskmakarålderman.
Caisa Lisa Schubert [Föräldrar] föddes den 27 december 1758 i Säter. Hon dog den 12 december 1826 i Säter. Hon gifte sig med Lorens Malmling den 20 februari 1814.
Andra äktenskap:Risberg, Anders
Naiström, Anders
Sätherberg, Petter
Petter Sätherberg.Petter gifte sig med Caisa Lisa Schubert. Petter anställdes som Plåtslagarmästare.
Caisa Lisa Schubert [Föräldrar] föddes den 27 december 1758 i Säter. Hon dog den 12 december 1826 i Säter. Hon gifte sig med Petter Sätherberg.
Andra äktenskap:Risberg, Anders
Naiström, Anders
Malmling, Lorens
De fick följande barn:
M i Petter Johan föddes den 18 november 1781 i Säter.
Johan Friedrich Schubert [Föräldrar] [urklippsbok] föddes den 16 januari 1726 i Säter. Han dog den 25 april 1790 i Säter. Han gifte sig med Margareta Larsdotter. Johan anställdes som Plåtslagare och Harneskmakare i Säter.
Andra äktenskap:Scherling, Maria Lisa
Ersdotter, Brita
Bergsten, Christina
Den tredje av Berndt Schuberts söner var Johan Fredrik, född 1726. I motsats till sina övriga bröder valde han icke sämskmakaryrket utan blev plåtslagare. 1744 31/12 anställdes han som lärogosse hos bisittaren i Plåt- och Harneskmakare Embetet i Säter mäster Hans Crom, som enligt skråprotokollet åtog sig att "hålla honom med nödige Slitkläder och vid utskrifningen gifwa honom en Läroklädning, i värde och godhet son han sig under Lärotiden skicka månde". Under lärotiden blev han emellertid åtalad och dömd för en förseelse, varom mera sedan, och vilken så när hade orsakat hans uteslutande från vidare utbildning i yrket. Mästarna voro mycket obenägna att låta honom få bliva gesäll, när lärotiden var ute, emedan "sådant skulle blifwa et exempel för slike lärlingar'', varför de beslöto hänskjuta saken till Commerce Collegii avgörande, "om en sådan Lärling, för sin lösagtighets skull, bör tiena i Läran längre tid, än wid inskrifningen slutit blifwit, som huru vida han wid et privilegerat handtwärk samt under Kongl. Maij:ts almänna Skråordnings frihet skiäligen lidas och bibehållas kan eller ej, til rättelse så wid thetta tilfälle som flere dylike händelser framledes". Commerce Collegium ansåg, att han borde få utskrivas som gesäll, men icke ens detta utslag hävde mästarnes betänkligheter, utan de beslöto lägga avgörandet hos magistraten och först sedan denna "giordt slag uti the inwänningar" blev Fredrik Schubert slutligen 1750 7/l förklarad för gesäll. Som sådan arbetade han hos mäster Johan Brolin och därefter hos åldermannen Sven Naijström samt blev själv mästare 1757 25/6. "Mästerstycke: en kakelugnsdörr, en fyrugn och en kringpanna med lock" enligt embetsprotokollet (Fataburen 1916:1).
Med några varmare känslor hade han ej blivit upptagen inom skrået och fortsättningen blev knappast bättre än början. Nyss vorden mästare stämde han sin förre principal Naijström för utbekommande av dels innestående lön, dels ett handlån å 16 daler kopparmynt. Naijström protesterade under förmenande, att Schubert beräknat veckolönen till fyra daler, då, han blott blivit lovad två. Till handlånet nekade han alldeles och "påstår sig blifwa ifrån ett så oanständigt tilmäle frikjänd och Schiubert wederbörlig correction undergå". Slutligen angav han sig hava motfordran för vård under Schuberts sjukdom samt för två "hängedagsveckor" (friveckor) vid jul och påsk. Fredrik bemötte indingerad påståendet om veckolönens storlek och sökte bevisa sin goda sak med uppgiften, att han tidigare i annans tjänst haft den fordrade veckolönen, "i föllje hwaraf han hwarken hos Naijström eller någon annan Mästare kunnat accordera om mindre". Efter långa och grundliga förhandlingar inför magistraten, varunder Naijström bl.a. erbjöd sig gå ed, förliktes parterna och Fredrik erhöll av de begärda 60 dalerna blott 15, samt "all disput dermed upphörer".
Denna rättegång var blott en av de många, i vilka Fredrik var inblandad vare sig som kärande eller svarande. Helt säkert var kyrkoherdens ovan citerade uttryck om honom, att han var av ett hårdnackadt sinne, väl befogadt, om man får döma av domstolsprotokollen. Vid upprepade tillfällen var han uppe i ålslagsmålsärenden, visserligen ibland som kärande, men man får dock intryck av att han haft sin stryktäckhet att tacka för agan. En gång var han inblandad i en hästbytesaffär, som renderade honom rättens varning "att ifrån slike hästbyten sig afhålla". Med sina grannar processade han oavlåtligt om nedfallna gärdesgårdar och illa rensade diken. Vid ett tillfälle tilldelades han varning, emedan han "warit nog ohyfsad wid bodande (kallande) till Ämbetet".
Intrycket av Fredrik Schubert är sålunda genomgående ofördelaktigt, Som 21-årig debuterade han i det förut nämda barnuppfostringsmålet och gjorde en synnerligen slät figur. Att börja med förnekade han all närmare bekantskap med vederbörande, men blev överbevisad och erkände slutligen under allehanda krumbukter. Men ej nog därmed. Då hans barns mor en del år senare av sjukdom och armod ej kunde betala den obetydliga skolavgiften för sonen, vägrade Fredrik att erlägga den samt yrkade på hennes inställelse inför rätta för att ådömas betalning. Rätten var dock av en helt annan mening och resloverade, att som Margareta Larsdotters "fattigdom och sjuklighet är allmänt kunnig, summan utomdess icke större än den ju utan kjänning af Schiubert kan betalas, alltså har äfwen bemälte Schiubert den Kiäranden att tillställa". Av andra protokoll att döma tyckes Fredrik hava varit en notorisk byadonis, vilket bl.a. vid ett tillfälle renderade honom ett öknamn, som i tydlighet icke lämnade något övrigt att önska.
Med åren lugnade han sig väl något, men någon aktad ställning i Säter uppnådde han aldrig. Den enda förtroendepost staden hedrade honom med var att under en del år utse honom till "taxeringsman", en syssla som för övrigt förefaller hava gått i tur bland borgarne. Att han inom sitt skrå icke erhöll någon hederspost var ju av det föregående naturligt.
Ägde andel i gårdstomterna nr 64 & 74.
Fredrik Schubert efterlämnade, förutom ovannämde oäkte sonen Fredrik Fredriksson, sju barn i tre giften. Av dessa uppnådde två söner och tre döttrar myndig ålder. Enda barnet i första giftet - med Maria Lisa Scherling -, dottern Caise Lisa var gift tre gånger; med sämskmakarmästarne Anders Risberg, Anders Naijström och Erik Lorenz Malmling. Samtliga hennes äktenskap voro barnlösa, men med plåtslagarmästaren Petter Sätherberg hade hon före första äktenskapet en oäkta son, som sånär hade kostat sin moder livet. Av barnen i Fredriks andra gifte - med Brita Ersdotter - utflyttade dottern Greta 1782 till Stockholm. Hennes senare öden äro mig obekanta. De båda sönerna i samma gifte, Berndt och Anders, vore plåtslagare till yrket och bosatta i Säter. Det vill synas, som om blott den äldste av dem avancerat till mästare. Berndt hade sju barn, av vilka en son Lars Fredrik möjligen uppnådde myndig ålder. Kyrkoböckerna veta dock intet om hans vare sig utflyttning eller död, varför det ej är uteslutet, att han dött späd. Två av döttrarna i andra giftet blevo gifta, den ena, Lisa Brita Hedbom, avled å Säters fattighus år 1854. Anders Schubert efterlämnade endast en dotter Brita Caisa, gift med soldaten Göran Qvist. I Fredriks tredje äktenskap - med Christina Bergsten - föddes endast en son, som dog ettårig. - Det är egendomligt att iakttaga, hurusom Fredrik Schuberts ättlingar i flera led förblevo i stamfaderns ringa vilkor, medan de övriga släktgrenarnas senare generationer samtliga lyckades höja sig i såväl socialt som ekonomiskt avseende. Av Fredriks ättlingar slutade de flesta i misär. Så vidt jag kunnat finna, är denna gren av släkten numera utdöd.
Om Fredrik Fredriksson hava Säters protokoll en hel del att förtälja. Till yrket var han sämskmakare och vid sin död ålderman inom detta skrå. Hans bouppteckning av 1819 visade en behållning av 608 riksdaler banko. 1778 hade han förvärvat gården nr. 21, som år 1924 befinner sig i hans sondotters ägo. Den nu 87-åriga fru besökte jag sommaren 1923. Hennes gamla gård såg betydligt vanvårdad ut och hennes lilla bostad var mycket torvtig. Hon påstods av stadsborna äga en hel del pengar, men ansågs "underlig" och umgicks knappast med någon, ehuru hon var ovanligt kry för sina år. Av stort intresse för mig var att av henne få mottaga en del gamla handlingar rörande släktingar.
Om Fredrik Fredriksson bevara protokollen ett säreget dokument, en klagoskrift av 1776 inlämnad av borgaren Anders Sätherbäck och hans hustru. Dessa gamla makar, som voro barnlösa, hade "till lättande af wåra bekymmer och en bättre utkomst" upptagit som eget barn Christina Hedman, som sedermera gifte sig med Fredrik Fredriksson. Enligt fosterföräldrarnas utsago hade han vunnit sin hustru "medelst ett gott namn och rygte samt folks inrådande, men särdeles dess egen wältalighet och goda löften". De goda tankar de till förstone haft om honom, ändrade sig emellertid hastigt, sedan han med sin hustru slagit sig ned hos dem och befunnits vara "en trätande, hård och gäckande person", som efter behag disponerade över deras egendom och med "hot och tillwitelse för ringa stånd och fattigdom har Ovist den yppersta side-wördnad och föracht". De anhöllo därför att magistraten ville förständiga Fredrik Fredriksson med sin familj draga hädan, vilket denne även förklarade sig villig göra, "hälst det skulle falla honom swårt att bo ibland ett gammalt och kinkigt folk". Som sin faders son kunde han naturligtvis icke underlåta att senare låta stämma sig av Sätherbäck, innan han förmåddes att återlämna några lösörespersedlar, som "som kommit att medtagas wid flyttningen". Rättens förmaning att "skicka sig höfligt och Ovänligt horar emot annan, och icke kifwas, swärja och låta illa, eller förebrå hwarannan det ena eller andra, utan lefwa i sämja och kjärlek, hwilket slägtingar bäst anstår" var visst av behovet påkallat.
I Fredrik Fredrikssons äktenskap med Christina Hedman föddes nio barn, av vilka fem bleve fullvuxna, en son och fyra döttrar. Sonen Johan Fredrik var sämskmakare som fa dern och hade tre barn i sitt äktenskap med Anna Margareta Westberg. Av Fredriks döttrar blev en gift, medan de tre övriga flyttade till Stockholm, två av dem medförande var sin oäkta dotter. Den tredje avled 1853 å Drottningshuset i Stockholm. Var de båda andra hamnade är mig obekant. Den enas dotter, Sara Sophia, levde ännu 1865 i Beridarbansgatan 19, där hon försörjde sig med att hyra ut rum till resande, efter att tidigare hava varit hushållerska hos hovpredikanten hos hertig Fredrik Adolf, senare ombudsmannen hos Riksens Ständers Bankodiskont Pehr Ulmgren.
Margareta Larsdotter.Margareta gifte sig med Johan Friedrich Schubert. Margareta bodde i Dalby.
De fick följande barn:
M i Fredric Fredricson Schubert föddes den 14 november 1747. Han dog den 13 januari 1819.
Bernt Schubert [Föräldrar] föddes den 19 april 1768 i Säter. Han dog den 11 juni 1832 i Säter. Han gifte sig med Lisa Elfström. Bernt anställdes som Plåtslagarmästare i Säter.
Gesäll 22/6 1788. Nämnes 1791 Mästare. Kvarbor i faderns hem till 1787, avflyttar då till Eskilstuna, synes nästa år återkomma. Kvarbor efter sitt giftermål i samma gård fadern bott. Övertog sannolikt vid faderns död 1790 plåtslageriet. Nämnes i dödsboken f.d. plåtslagare.
Lisa Elfström [Föräldrar] föddes den 1 januari 1765 i Säter. Hon dog den 23 oktober 1809 i Säter. Hon gifte sig med Bernt Schubert.
De fick följande barn:
M i Lars Fredrik Schubert föddes den 7 mars 1790 i Säter. Lars anställdes som Sämskmakare.
Sämskmakargesäll 6/8 1808. Avflyttar till Falun 1810, där en kusin var gift med sämskmakaren Olof Wahlin.F ii Stina Cajsa Schubert föddes den 11 maj 1792. M iii Bernt Johan Schubert föddes den 29 september 1794 i Säter. Han dog den 14 november 1796 i Säter. M iv Anders Gustaf Schubert föddes den 19 september 1796 i Säter. Han dog den 28 december 1796 i Säter. F v Lisa Brita Schubert föddes den 15 februari 1798. Hon dog den 9 april 1876. F vi Sara Greta Schubert föddes den 9 juni 1802 i Säter.
Sara Greta utflyttar 1816 till Sala, har där plats som piga 1816-19. Flyttar till Säter som piga hos Apot. Bodell. Återflyttar till Sala 1920.M vii Anders Bernhard Schubert föddes den 5 februari 1804 i Säter.
Anders Bernhard flyttar 1822 till Westerås, utflyttar därifrån 17/10 1825 till Stockholm. Var då ogift.
Lars Matson Elfström.Lars gifte sig med Lisa Elfström.
Andra äktenskap:Hedman, Greta
Lisa Elfström.Lisa gifte sig med Lars Matson Elfström.
De fick följande barn:
F i Lisa Elfström föddes den 1 januari 1765. Hon dog den 23 oktober 1809.
Lars Matson Elfström.Lars gifte sig med Greta Hedman.
Andra äktenskap:Elfström, Lisa
Greta Hedman.Greta gifte sig med Lars Matson Elfström.
Gustaf Naijström föddes den 1 februari 1788 i Nora. Han dog den 19 oktober 1839 i Nora. Han gifte sig med Stina Cajsa Schubert den 22 december 1815 i Sala. Gustaf anställdes som Organist.
Stina Cajsa Schubert [Föräldrar] föddes den 11 maj 1792 i Säter. Hon gifte sig med Gustaf Naijström den 22 december 1815 i Sala.