Lars Åsbrink föddes den 23 september 1750 i Ofvansjö. Han dog den 12 maj 1830 i Långthora. Han gifte sig med Margareta Lovisa Schubert. Lars anställdes som Kyrkoherde.
Student 1777, Magister i Greifswald s.å, Apologist i Gefle Trivial Schola 1781, pastor i Långthora och Herkulesberga 1799.
Margareta Lovisa Schubert [Föräldrar] föddes den 13 april 1771 i Hedemora . Hon gifte sig med Lars Åsbrink.
Gustaf Klintberg.Gustaf gifte sig med Charlotta Johanna Schubert. Gustaf bodde i Gävle. Han anställdes som Färgare.
Charlotta Johanna Schubert [Föräldrar] föddes den 22 november 1779 i Gävle. Hon gifte sig med Gustaf Klintberg.
De fick följande barn:
Berndt Johan Schubert [Föräldrar] föddes den 20 december 1723 i Säter. Han dog den 16 december 1786 i Säter. Han gifte sig med Elisabeth Stenberg den 29 september 1765 i Säter. Berndt anställdes som Sämskmakare i Säter.
Andre son i ordningen var Berndt Johan (Bernhard), född 1723. Han är stamfader för den s.k. Norrköpingsgrenen av släkten. Till yrket var han sämskmakare liksom fadern och styvfadern, men nådde aldrig över gesällgraden. Såsom sådan omnämdes han första gången 1750. Om han dessförinnan praktiserat i Säter, vilket är det troliga, eller möjligen vistats å anna ort, kan nu ej konstateras. Däremot framgår ev en i rättens protokoll intagen överenskommelse av 1766 mellan de Schubertska arvingarna, att han då i 16 år varit i sin styvfars tjänst som gesäll, alltså ännu 43 år gammal. Då han under hela denna tid arbetat "utan särskildt betalning och veckolön", medgåvo hans medarvingar honom att "i behiertande af den 16åriga trogne tienst och arbete" erhålla utöver arvet 50 plåtar eller 300 riksdaler kopparmynt. Ett domprotokoll av 1772 angav honom visserligen som mästare, men påtagligen av misstag, enär samtida taxeringslängder upptogo honom som gesäll med tillägget "är ej Borgare. Utan näring". Det förefaller, som om han efter styvfaderns död knappast mera arbetat i ,yrket. Året före sin död benämnes han krögare och synes han sålunda mot slutet av sitt liv hava bytt om näringsfång. Detta tycks hava stått i smaband med hans mot slutet försämrade affärsställning. Medan han i yngre dagar uppenbarligen var ganska väl situerad, förekommo under 1780-talet flera tecken, som tyda på förändring härutinnan, bl.a. är han under ett par år befriad från skatt. Hans änka betecknades i längden 1789 t.o.m. som "utfattig", vilket dock torde hava varit en betydlig överdrift, enär mannen likväl efterlämnat både fastigheter och ett ej obetydligt lösöre. 1773 erlade "Bernt Schiubert" skatt för "frihet att bränna" samt för rättigheten att nyttja snus och röktobak, vilka förmåner under de senare åren ej tycks hava stått honom till buds, åtminstone av skattelängden att döma.
Av Bernhard Schubert giva de gamla protokollen en ganska tydlig bild. Han var av ett mera mjukt material än fadern och karakteriserades särskildt av sin omsorg om reda och ordning i sina affärer bch sitt intresse för dylika. Med tanke på alla de industriidkare och affärsmän, som härstamma från honom, är detta drag av särskilt intresse. Visserligen hade han som nämdt ingen lön hos Pelican, men tycks hava förstått att skaffa sig inkomster ändå, ty i moderns bouppteckning figurerade han som fordringsegare - "förskutit til huset" - med icke obetydligt belopp. Gift vid ganska sen ålder - 42 år gammal - med åldermannen Jöns Stenbergs dotter Elisabeth, född 1730, fick han vid svärfaderns död 1770 eller 1771 omhändertaga dödsboet. Ett flertal inlagor till rätten vid denna tid vittna om hans månhet att tillvarataga både boets och sina egna intressen. Slutresultatet av utredningen blev dock ett mindre underskott, varvid hand dock själv var den störste fordringsegaren. Vid ett tillfälle hade han hos auktionskammaren velat inlösa en sin skuldförbindelse, som dock_ befanns vara bortkommen, varför han icke nöjde sig med kassörens kvitto ut2n begärde och erhöll rättens bevis, att skuldsedeln vore att betrakta som död. En annan gång lät han som vittne höra handskmakaren Petter Hedendahl för att få bevis _för, att han vid marknaden i Hedemora hade lämnat till Hälsingen Olof Persson en summa pengar avsedda att av den senare överlämnas till svågern Petter Stenberg i Voxna. Flera sådana smådrag skulle kunna anföras vittnande om hans försiktighet.
Någon kaxe i likhet med fadern och ännu mindre brodern Fredrik var han ingalunda. Snarare torde han efter den tidens pretentioner på. manlighet hava ansetts hava varit en smula mesig. Sålunda torde det hava väckt föga anklang hes Säters rätt så stridslystna gesäller, då han i herbergets för resande gesäller "nattstufwa", efter att av sin kamrat Jonas Saethersten utan given anledning hava fått en örfil, så att mössan flög av, helt beskedligt frågat, "hwarföre han skulle hafwa sådant och om det vore narri eller alfwar?"; då en förnyad örfil och epitet "hundsfott" upplyste honom därom, tog han helt lugnt upp mössan igen utan synlig vidare opposition. Någon gång rann dock humöret till även på honom, men tyvärr icke alltid på lämpligt ställe, såsom t.ex. 1755, då han klådde upp Per Jonssons i Skedevi hustru, så att hon fick "3 :ne åkommor på ryggen, af hwilka hon wa-rit mycket swullen och lidit wärk". Dessutom hade han utfarit i svordom, för vilket allt han ådömts böter. Att han icke erlade dem med botfärdigt sinne framgick av, att han, den ekonomiske mannen, betalte först efter utmätning. En gång, det var 1760, blev han oskyldigt anklagad för misshandel. Han förklarade också indingerad inför rätten, att han "icke med sitt minsta finger, ja icke ens med ett halmstrå" hade rört den klagande, och blev även rentvådd från beskyllningen. Tyvärr är även om Bernhard att förmäla, att han i likhet med brodern Fredrik blev åtalad för att "hafwa försedt sig med lägersmål". Vid rättegången uppgav han sig vara sjuk och i hans ställe tillkännagav styvfadern, att Bernhard under hand gjort upp saken med 20 plåtar "ett för allt".
I sitt 1765 ingångna äktenskap med Elisabeth Stenberg hade han tre barn, av vilka dock två, en gosse och en flicka, ej ens blovo årsgamla. Vid sitt 1786 timade frånfälle efterlämnade han utom änkan blott sonen Anders Johan, i bouppteckningen titulerad bokhållare.
Hos sonen Anders Johan tyckes Bernhards smak för affärer hava slagit ut i blom och burit rikare frukt än hos fadern. Han började som bokhållare hos häradshövdingen Pehr Dufwa och etablerade sig 1795 som handelsman i Säter, där han så småningom arbetade sig upp till en bemärkt ställning som en av stadens förmögnare män och ledamot av magistraten. Sin förmögenhet nedlade han delvis i fastigheter liksom senare sonen Johan Jacob i Norrköping. Hans bouppteckning finnes tyvärr ej i behåll, men hans änka Brita Christina Grundström ägde vid sin död 1833 ej mindre än sex gårdar i Säter. I taxeringslängden för 1813 upptogs Anders Johan som ägare till fem fastigheter. Trots helt visst icke överdrivet höga värden utvisade änkans bouppteckning en behållning av icke mindre än 21,900 riksdaler banko, ett i Säter på den tiden mycket högt belopp. 1801 hade Anders Johan blott en piga, men redan 1803 hade det stigit till två pigor och en bodbetjänt. Han skattade för innehav av "fickur af silfwer, 1 Chaise, 12 fenster och 1 Kortspel", samt för nyttjande av tobak. I 1804 års brandsynsprotokoll förklarades hans fastighet nr. 32, där han bodde, för felfri och befanns innehålla 1 bakugn, 4 spisar och 9 kakelugnar. Beträffande en annan hans gård konstaterades däremot, att "Byggningen samt husen äro klena".
I sitt 1795 ingångna äktenskap hade han fyra barn, som alla nådde mogen ålder. Två av sönerna, Johan Jacob och Carl Gustaf, utflyttade i början av adertonhundratalet till Norrköping. Den andre sonen i ordningen, Anders Bernhard, övertog faderns affär i Säter och blev liksom han även rådman i staden. Liksom svågern Nylén var han mycket anlitad i kommunala värv. Han var ogift och förblev bofast i Säter till sin död 1881. Jämte systern var han den siste av släkten i denna stad. Dottern Andreetta Christina blev gift med handlanden Carl Eric Nylén och avled 1882. Anders Bernhards bouppteckning finnes ej i behåll, däremot systerns, vilken utvisar en behållning omkring 90,000 kronor, däribland fem gårdar i Säter. -- Å Säters nya kyrkogård finnes en större gravsten över "Råd- och Handelsmannen A.J. Schubert och Fru E.C. Schubert. Tacksamme barn reste stenen".
Elisabeth Stenberg föddes den 22 november 1730 i Säter. Hon dog den 21 maj 1791 i Säter. Hon gifte sig med Berndt Johan Schubert den 29 september 1765 i Säter. Elisabeth bodde i Säter.
De fick följande barn:
F i Greta Lisa Schubert föddes den 10 januari 1766 i Säter. Hon dog den 2 februari 1766 i Säter. M ii Anders Johan Schubert föddes den 12 februari 1769. Han dog den 27 april 1820. M iii Jöns Schubert föddes den 17 oktober 1772 i Säter. Han dog den 8 juli 1773 i Säter.
Johan Pelican föddes år 1703 i Säter. Han dog år 1772 i Säter. Han gifte sig med Elisabeth Sandberg år 1735. Johan anställdes som Sämskmakare, ålderman. Han bodde i Säter.
Andra äktenskap:Lidman, Greta
Elisabeth Sandberg [Föräldrar] föddes den 3 juni 1694 i Säter. Hon dog år april 1765 i Säter. Hon gifte sig med Johan Pelican år 1735.
Andra äktenskap:Schubert, Berent
Johan Pelican föddes år 1703 i Säter. Han dog år 1772 i Säter. Han gifte sig med Greta Lidman år 1765. Johan anställdes som Sämskmakare, ålderman. Han bodde i Säter.
Andra äktenskap:Sandberg, Elisabeth
Greta Lidman föddes år 1725. Hon gifte sig med Johan Pelican år 1765.
Anders Johan Schubert [Föräldrar] [urklippsbok] föddes den 12 februari 1769 i Säter. Han dog den 27 april 1820 i Säter. Han gifte sig med Brita Christina Grundström den 10 december 1795 i Säter. Anders anställdes som Bokhållare och handelsman i Säter.
Bokhållare hos häradsfövding Pehr Dufwa i Säter. Efter 1795 handelsman i Säter. Grundade firman 1796, som fortsattes av sonen Bernhard. Rådman i Säter 5/6 1801 - 1810.
I sitt 1795 ingångna äktenskap hade han fyra barn, som alla nådde mogen ålder. Två av sönerna, Johan Jacob och Carl Gustaf, utflyttade i början av adertonhundratalet till Norrköping. Den andre sonen i ordningen, Anders Bernhard, övertog faderns affär i Säter och blev liksom han även rådman i staden. Liksom svågern Nylén var han mycket anlitad i kommunala värv. Han var ogift och förblev bofast i Säter till sin död 1881. Jämte systern var han den siste av släkten i denna stad. Dottern Andreetta Christina blev gift med handlanden Carl Eric Nylén och avled 1882. Anders Bernhards bouppteckning finnes ej i behåll, däremot systerns, vilken utvisar en behållning omkring 90,000 kronor, däribland fem gårdar i Säter. -- Å Säters nya kyrkogård finnes en större gravsten över "Råd- och Handelsmannen A.J. Schubert och Fru E.C. Schubert. Tacksamme barn reste stenen".
Brita Christina Grundström [Föräldrar] föddes den 22 februari 1772 i Säter. Hon dog den 10 april 1833 i Säter. Hon gifte sig med Anders Johan Schubert den 10 december 1795 i Säter. Brita bodde i Säter.
De fick följande barn:
M i Johan Jacob Schubert föddes den 10 november 1796. Han dog den 7 september 1853. M ii Anders Berndt (Bernhard) Schubert föddes den 12 januari 1801 i Säter. Han dog den 11 juli 1881 i Säter.
Bernhard avled ogift. Den av honom ägda och bebodda fastigheten vid torget i Säter (ännu 1923 kallad "Schubertska gården" försåldes 1881 till järnhandlaren Johansson, som övertog även affären, vilken drevs ännu 1922 i samma lokal som förut. Huset undergick 1923 ombyggnad.M iii Carl Gustaf Schubert föddes den 22 februari 1804. Han dog den 17 februari 1842. F iv Andreetta Christina Schubert föddes den 11 januari 1810. Hon dog den 28 december 1882.
Jacob Grundström.Jacob gifte sig med Greta Stina Kiellman. Jacob anställdes som Förare.
Greta Stina Kiellman.Greta gifte sig med Jacob Grundström.
De fick följande barn:
F i Brita Christina Grundström föddes den 22 februari 1772. Hon dog den 10 april 1833.
Carl Eric Nylén föddes den 6 mars 1806 i Säter. Han dog den 3 januari 1871 i Säter. Han gifte sig med Andreetta Christina Schubert den 20 oktober 1832 i Säter. Carl anställdes som Handelsman. Han bodde i Säter.
Makarna hade fem söner.
Andreetta Christina Schubert [Föräldrar] föddes den 11 januari 1810 i Säter. Hon dog den 28 december 1882 i Säter. Hon gifte sig med Carl Eric Nylén den 20 oktober 1832 i Säter.
Johan Jacob Schubert [Föräldrar] föddes den 10 november 1796 i Säter. Han dog den 7 september 1853 i Norrköping. Han gifte sig med Carolina Wilhelmina Söderholm den 5 oktober 1824.
Fabrikör och Rådman i Norrköping. Inflyttade dit 1813. Grundade 1818 tillsammans med J.P. Heggroth klädesfabriksrörelse under firma "Heggroth & Schubert", vilken dock upplöstes redan 1825. Rörelsen fortsattes därefter av Schubert till hans död. Borgare i norrköping 16/9 1824, Rådman därstädes 11/8 1846. Ägde ett flertal fastigheter i Norrköping samt dessutom ägendomarna Fullerstad i Skönberga socken, som övertogs av sonen Johan Albert, och Stensö i Östra Husby socken, som disponerades av mågen Erik Sparre.
TILL NORRKÖPIKGKRÖNIKAN
Johan Jacob Schubert, f. 1796, d. 1853, var son av handlanden Anders Johan Schubert, rådman i Säter, och Brita Stina Grundström. Släkten inflyttade från Tyskland före 1719, med Bernhard Schubert, vilken slog sig ned såsom sämskmakare i Säter, där även hans son Berndt, fader till ovan nämnde Anders Johan, fullföljde faderns yrke.
Johan. Jac. Schubert synes kommit till Norrköping i unga år. Tillsammans med den 17 år äldre Johan Petter Heggroth grundade han 1818 firman Heggroth cf: Schubert, vilken drev klädestillverkning, omfattande:
1820 2 vävstolar 6 arbetare 21,260 rdr b :co.
Firman upplöstes emellertid 1826, varefter Schubert under firma J. J. Schubert drev egen tillverkning till sin död. Han erhöll burskap såsom handlande 1824 och ingick samma år äktenskap med Carolina Wilhelmina Söderholm, f. 1803 i Linköping.
J. J. Schuberts klädesfabrik omfattade:
1830 ..... 9 ...vävstolar ............... 44 arbetare .............. 84,225 rdr b :co.
1840 .....17..... " ......................... 83 " ........................ 147,830 "
1850 .... 33 .... " ......................... 94 " ........................ 201,314 "Ar 1840 och 1850 drev Schubert den största klädestillverkningen i Norrköping näst firman L. J. Söderberg & Arosenius.
Vid Fullerstad i Skönberga socken, vilken egendom Schubert 1843 inköpt, drev han vid sidan av jordbruket även såpsjuderi och vaxduksfabrik. Vaxduksfabriken omfattade
1850 3 arbetare 1,153 rdr b :co.
Schubert blev politierådman 1847. Han ägde flera fastigheter i Norrköping, bland andra hela kv. Täppan, länge kallad »Schubertska trädgården». (Kv Täppan. Bredgatan (”Arbis”-teatern)
I sitt äktenskap hade han 4 barn, av vilka den äldste, sonen Albert, f. 1825, övertog Fullerstad, som han 1870 sålde till H. Aulin; samt sonen Ferdinand, f. 1831, som övertog klädesfabriksrörelsen (Örnberg 6. 466, Elgenstierna 1913 & 1917).
Schubert drev sin verksamhet med ekonomisk framgång och efterlämnade en i Norrköping boupptecknad behållning av 183,823 rdr b :co. Vid sin död innehade han stora fastigheter :
Kv. Varfvet N:o 4 ................. 21,620 rdr. (Stamfastigheten Schubertska gården)
” ... Vattnet N:o 1..................... 3,530 ”
” ... Svärdet ............................. 1,333 ”
” ... Bakugnen N:o 11 & 12 ..... 8,000 ”
” ... Röken N:o 3 & 4
” ... Haken N:o 1 & 2 ............ 16,000 ”
” ... Gördelen N:o 6 & 7 ........ 15,320 ”
” ..................... N:o 8 ............ 12,200 ”
” ..................... N:o 9 .............. 6,650 ”
” Jungfrun N:o 1 & 2 ............... 3,660 ”varjämte bouppteckningen på landet upptog Fullerstad i Skönberga socken och Sensö i Östra Husby.
Carolina Wilhelmina Söderholm [Föräldrar] föddes den 9 april 1803 i Linköping. Hon dog den 18 oktober 1887 i Söderköping. Hon gifte sig med Johan Jacob Schubert den 5 oktober 1824.
De fick följande barn:
M i Johan Albert Schubert föddes den 23 november 1825. Han dog den 31 december 1894. F ii Amalia Carolina Josephina Schubert föddes den 19 september 1826 i Norrköping. Hon dog den 8 augusti 1827 i Norrköping. F iii Albertina Wilhelmina Schubert föddes den 18 december 1827. Hon dog den 16 september 1917. F iv Johanna Jacobina Schubert föddes den 21 september 1829. Hon dog den 14 januari 1902. M v Jacob Ferdinand Schubert föddes den 12 oktober 1831. Han dog den 23 november 1903. M vi Carl Bernhard Schubert föddes den 3 februari 1833 i Norrköping. Han dog den 5 november 1833 i Norrköping. M vii Robert Constantin Schubert föddes den 25 november 1834. Han dog den 8 maj 1915. M viii Ludvig Julius Schubert föddes den 15 januari 1837. Han dog den 27 juli 1899.
Carl Adam Söderholm.Carl gifte sig med Maria Catharina Westerström. Carl anställdes som Häradsskrivare.
Maria Catharina Westerström dog den 24 juli 1845. Hon gifte sig med Carl Adam Söderholm.
De fick följande barn:
F i Carolina Wilhelmina Söderholm föddes den 9 april 1803. Hon dog den 18 oktober 1887.