NAMNLISTA


Anders Zäthzman [Föräldrar] föddes den 27 november 1692 i Säter. Han dog den 25 juli 1742 i Säter. Han gifte sig med Anna Andersdotter Crom den 30 december 1716. Anders anställdes som Glasmästare och Rådman i Säter.

Borgare i Säter 5/11 1716; e.o. rådman 1731, ord. 7/11 1732. Bouppteckning efter Anders ej bevarad.

Anna Andersdotter Crom [Föräldrar] föddes den 26 oktober 1700 i Säter. Hon dog den 15 mars 1767 i Säter. Hon gifte sig med Anders Zäthzman den 30 december 1716.

Under flera tiotal år sinnessjuk och vårdad i sin mågs, Michael Schubert, hem (gården nr 21),
där hon även dog.

Annas bouppteckning av 6/11 1767 (3sidor) är undertecknad av mågen Michael Schubert.

De fick följande barn:

  M i Georgin (Göran) Zäthzman föddes den 21 maj 1719 i Säter. Han dog år 1753. Georgin anställdes som Glasmästare.

bördsbrev 24/5 1735 i Säter, var då glasmästare i Stockholm.
  F ii Magdalena Zäthzman föddes den 2 februari 1722 i Säter.
  M iii Andreas Zäthzman föddes den 30 oktober 1723. Han dog den 5 maj 1787.
  F iv Anna Greta Zäthzman föddes den 26 januari 1727.
  M v Johan Zäthzman föddes den 6 januari 1730 i Säter. Han dog den 25 mars 1731 i Säter.
  M vi Hans Zäthzman föddes den 1 maj 1732 i Säter. Han dog den 2 februari 1733 i Säter.
  F vii Maria Magdalena (Malena) Zäthzman föddes den 3 juni 1734. Hon dog den 17 maj 1793.
  M viii Anders Zäthzman föddes den 7 februari 1737 i Säter.

Göran Andersson Zäthzman föddes år 1655. Han dog den 30 maj 1738 i Säter. Han gifte sig med Margareta Danielsdotter Drake den 14 februari 1692 i Säter. Göran anställdes som Glasmästare i Säter.

Boupptäckning av 30/5 1739.

Margareta Danielsdotter Drake [Föräldrar] föddes den 9 september 1666 i Säter. Hon dog år 1754 i Säter. Hon gifte sig med Göran Andersson Zäthzman den 14 februari 1692 i Säter.

De fick följande barn:

  M i Anders Zäthzman föddes den 27 november 1692. Han dog den 25 juli 1742.
  F ii Carin Zäthzman föddes den 6 mars 1696.
  F iii Margareta Zäthzman föddes den 10 maj 1700 i Säter.

Margareta synes hava dött späd, då hon ej finnes upptagen i någon mantalslängd.
  F iv Brita Zäthzman föddes den 27 september 1704.
  F v Kierstin Zäthzman föddes år 1709 i Säter.

Kierstin bor ogift hos föräldrarna 1727.

Ingvaldus Laurentii föddes år 1595 i St Schedevi. Han dog den 9 februari 1673 i Säter. Han gifte sig med Karin Nilsdotter den 15 februari 1635 i Westerås.

Fadern Lars Ingvaldsson var bonde. Var djäkne i Västerås då han 1928 avreste till Uppsala för att prästutbildas. Återkom, var flera år Consistorii Cursor, vigdes till diakon eller halvpräst och sattes i skolan 1635. Blev fullvigd präst 1636 och 1638 viscarius i hospitatet. Capellan i Säter 1639. Emot sin pastor och dess hustru förgick han sig 1647 så illa att han efter sträng ransakning dömdes till suspension och flera veckors fängelse. Gjorde fastlagssöndagen i kyrkan publict sin bekännelse och avbön, som, ännu bevarad, är rätt beskedligt skriven och av prosten Argobensis i Tuna bevittnad. Blev därpå resistuerad. Var 1664 så väl ansedd att församlingen begärde honom till pastor med en ansökning av både stads- och landsbona. Han sattes ock på förslaget, men straxt begynte den myndige Benj Croneborg sitt spel mot honom, klagande bland annat "att han rifwit något av hans faders skägg". Även sägs att Christier? trängde ut honom. Åter 1670 rekommenderades han ivrigt av en Cronström och flera att få pastoratet "emedan han så trogen bistått den blinde Coriander". Biskop och Cons. ville honom väl och rådgjorde huru han skulle få namnet, hafva en god viscarius och lönen delas dem emellan. Under detta bryderi insåg han själv sin oförmåga, avsade all pretention på tjänsten, nöjd att fick uppbära fördel av lönen.

Karin Nilsdotter föddes år 1602. Hon dog den 23 september 1683. Hon gifte sig med Ingvaldus Laurentii den 15 februari 1635 i Westerås.

De fick följande barn:

  M i Ingewald Ilenius Laurentii föddes år 1637. Han dog år 1637.

Enl. C.G. Roman, Säters Stad och socken, "Församlingens Capellandr", sid 871.
  M ii Lars Elingius Laurentii. Lars anställdes som Professor i Uppsala.

(J.F. Muncktell, Westerås Stifts Herdaminnen, 2:509 & 510)
  F iii Malin Ingwaldsdotter Laurentii föddes år 1642. Hon dog den 7 augusti 1710.

Michael Schubert [Föräldrar] föddes den 28 april 1729 i Säter. Han dog den 22 november 1795 i Säter. Han gifte sig med Maria Magdalena (Malena) Zäthzman den 16 oktober 1760 i Säter.

Sämskmakarålderman i Säter
Angives 1758 som sämskmakargesäll. Mästare 1760. Angives 1779 samt vid sin död som
ålderman. Bisitare i magistraten 1777.

Berndt Schuberts yngste son hette Michael och var född 1729. Han är stamfader för den s.k. Stockholmsgrenen, som senare ändrade namnets stavningssätt till Schuberth. I Michaels bouppteckning är namnet två gånger stavadt på detta sätt, men själv bibehöll han hela sitt liv den gamla stav­ningen, som först ändrades av hans yngste son Johan Georg, farfars far till författaren av dessa anteckningar. Som be­kant var man under forna tider mycket likgiltig för offent­liga handlingar, särskilt de mera ovanliga. Ej blott offent­liga handlingar, såsom kyrkobäcken och domprotokoll, bjuda på en brokig samling stavningssätt av samma namn, utan även vederbörande själva varierade sina namn på ett ofta ganska förbluffande sätt. Vad namnet Schubert angår, så har jag funnit följande sexton varianter: Schubbert, Siubert, Schiu­bort (mycket vanligt), Schjubert, Schiubertt, Sciubertt, Schuberth (f.g.1754), Siuberth, Schiuberth, Schiubertt, Schiubertt, Schuber, Schubert, Schoubert, Schubert och Siubett. Den sistnämnda originella skrivarten begagnades av Fredrik Fredriksson Schubert själv under en bouppteckning. Att detta berodde på tidsenlig likgiltighet och ej på bris­tande skrivkunskap framgår av en av honom skriven och under­tecknad handling av 1810 i min besittning, där både handstil och stavsätt äro förhållandevis oklanderliga.

Michael valde det traditionella sämskmakaryrket, var 1758 gesäll, men kallas 1761 för mästare, alltså 32 år gam­mal. I slutet av 1778 eller början av 1779 blev han ålder man inom sitt skrå, vilket han förblev till sin död 1795.

I mångt och mycket företedde Michael en annan typ än bröderna. Medan Fredrik var slagskämpen och bråkmakaren, Bernhard den försiktige affärsmannen, gav Michael intrycket av den något sävlige, rättrådige och samvetsgranne handtver­karen, som ej går utanför sitt gebit utan att vara nödd och tvungen. Med åren kom en viss värdighet över hans sätt, som då han 1780 i en för honom pinsam process tog sin dotter i försvar med värdiga och smått rörande ordalag. Att han i sin stad åtnjutit aktning och förtroende framgår ej blott av att han valdes till ålderman, utan även av de förtroende­uppdrag, som magistraten, ibland mot hans vilja, hedrade ho­nom med. Plats som bisittare i magistraten mottog han väl, men en annan gång vägrade han ståndaktigt att mottaga ett uppdrag, som magistraten ville lämna honom, under uppgift att han ej förstode sig på att sköta en så vidlyftig sak, och vidhöll denna mening, ehuru "Rätten giorde honom åt­skillige bevekande föreställningar". - Ett visst småaktigt pedanteri tycks hava vidlåtit honom att döma av en smått löjlig rättegång med släktingen rådman Hans Crom angående en Michael tillhörig häst, som han, påtagligen med orätt, påstod blivit skadkörd av Croms son. - Sin värdighet tog han som agdt väl i akt, såsom t.ex. då han åtalade en viss Hök Erik Ersson, som i smädliga uttryck farit ut om honom på en krog, emedan han förhindrat en smartare hästbytes­affär, som Hök Erik redan hade gjort sig räkning på. De in­kallade vittnenea förklarade också, att de, i förargelsen över att höra en så aktad man smädas, "plättat till Erik Ersson litet på kindbenet".
I Michaels och Malenas äktenskap föddes åtta barn, av vilka fem - tre döttrar och två söner - uppnådde myndig ål­der.

Bouppteckningen efter Michael Schubert av 30/6 1796 upptager bl.a. gården nr 60 i Säter. samma gård som hans morfar Anders Sandberg förvärvat 1/5 1699 och där hans far Berent Johan dog. Gården såldes av Michael Schuberts sterbhus 19/5 1800 till kopparslagaren Anders Wikman. Dennes sonsons änka ägde gården 1924 och testamenterade den vid sin död till Säters stad.

Maria Magdalena (Malena) Zäthzman [Föräldrar] föddes den 3 juni 1734 i Säter. Hon dog den 17 maj 1793 i Säter. Hon gifte sig med Michael Schubert den 16 oktober 1760 i Säter.

Giftemål 1760-10-16

De fick följande barn:

  F i Anna Elisabeth Schubert föddes den 11 december 1760.
  F ii Maria Greta Schubert föddes den 18 december 1762. Hon dog den 26 maj 1819.

Dottern nummer två Maria Greta var född 1762 och förblev ogift. I yngre dagar hade hon varit bosatt i Hammarby och Westerås, återkom till Säter 1790 och dog därstädes 1819.

1801 anmälde Anders Schubert, att hans gesäll Carl Petter Nyström ämnade gifta sig med hans syster Maria Greta, varför han nu hade flyttat till henne. Något äktenskap blev aldrig av, men både Anders och Maria Greta bodde i flera år hos Nyströms, som 1807 i mantalslängden benämnes brandvakt. Efter den senares död - han blev mot slutet sinnessvag - flyttade Maria Greta till hammarsmeden Högbergs änka, och omförmäldes 1814 i mantalslängden som "52 år, sjuklig och utfattig".
  M iii Anders Schubert föddes år 1763. Han dog år februari 1806. Anders bodde i Säter. Han anställdes som Sämskmakare, mästare 1800..

Äldste sonen Anders, som var född 1763, blev sämskma­kare som fadern, torde vid dennes död hava fått övertaga verkstaden och dog ogift i Säter 1806. I Sämskmakarembetets protokoll för 1801 kallas han "ung Mästare". Han var enligt samma protokoll "i anseende till mindre fördelagtigt sin­nesbruk eller enfald mycket af sig kommen", varför hans em­betsbroder och släkting Anders Naijström erbjöd sig att ta­ga hand om honom och hans verkstad.
  M iv Bernt Johan Schubert föddes den 25 september 1766. Han dog den 1 januari 1767.
  M v Michael Schubert föddes den 6 december 1767. Han dog den 19 juni 1768.
  M vi Jean Georg Schubert föddes den 19 oktober 1769. Han dog den 18 juni 1770.
  F vii Lena Cajsa Schubert föddes den 16 juni 1771. Hon dog den 2 mars 1853.

Den yngsta dottern lena Caisa, född 1771, utflyttade vid faderns död till Stockholm, där några år senare hennes yngste bror Johan Georg även bosatte sig. Även hon förblev ogift och dog på Drottninghuset i Stockholm 1853, således 82 år gammal.
  M viii Johan Georg Schuberth föddes den 19 juni 1774. Han dog den 24 maj 1815.

Jakob Olof Gripenswärd [Föräldrar] föddes den 16 februari 1813. Han dog den 18 december 1889. Han gifte sig med Ida Evelina Fredrika Akrell den 12 maj 1843. Jakob anställdes som Auditör.

Född 16 februari 1813 i Stockholm. Student i Lund 1830. Studerade i Upsala. Examen? Till Rättegångsverken 1833. Auskultant i Svea Hofrätt 1834, e.o. Notarie vid Brottmålsprotokollet samma år. Vice Notarie vid Civilprotokollet 1837, vice Auditör 1840, Auditör vid Lifregementet Dragon? 1843-1878. Kanslist i Styrelsen över fängelser och arbetsinrättningar i Riket 1845. R.W.O. 185?. Ledamot af Direktionen over Södertelje Kanal- och Slussverksbyggen 1871. Afsked från Auditörsbefattningen 1881. Riddarhusdirektör samma år. Död 18 mars 1889. Gift 12 maj 1843 med Ida Evelina Fredrika Akrell född 5 juni 1820, dotter af Generallöjtnant Carl Fredrik Akrell (nr. 228) och Margaretha Fredrika Gyllenhammar.

1855 köpte Jakob Olof Rådan en egendom som ligger vid Edsviken granne med Ulriksdals slott. Han var god vän med Karl XV. "de båda herrarna brukade tillbringa de ljumma sommarkvällarna på en veranda där tiden slogs ihjäl med muntert prat och en rykande toddy - eller flera". Rådan inköptes 1885 av Axeel och Sofia Alms stiftelse vars uppgift var att åt föräldralösa och värnlösa flickor ge "kristelig uppfostran och god handledning".

Ida Evelina Fredrika Akrell [Föräldrar] föddes den 4 juni 1820. Hon dog den 22 maj 1880. Hon gifte sig med Jakob Olof Gripenswärd den 12 maj 1843.

De fick följande barn:

  F i Maria Fredrika Gripenswärd föddes den 13 februari 1844. Hon dog den 8 maj 1844.
  M ii Carl Jacob Gripenswärd föddes den 1 maj 1845. Han dog den 12 december 1854.
  M iii Fredrik Otto Gripenswärd föddes år 1847. Han dog år 1933.

Fredrik Adolf Gripenswärd [Föräldrar] föddes år 1780. Han dog år 1859. Han gifte sig med Maria Gustafva Kumblin. Fredrik anställdes som Kapten.

Född 13 augusti 1780. Underlöjtnant vid Svea Artilleri 1793, Löjtnant därstädes 1805, Kapten vid Hellsinge Regemente 1807. Avsked 1812, död 16 maj 1859 i Stockholm Clarabersgatan 60.

Har bevistat Pommerska och Finska fälttågen och erhöll vid Aravis tapperhetsmedaljen. Gift 20 juli 1811 med Maria Gustafva Kumblin född 1 maj 1790. Död 9 juni 1822 på Lennersta. Dotter af Bergsrådet Riddare av Nordstjeneorden Olof Kumblin och Eva Collin. Fredrik Adolf är begraven på Bo Kapells kyrkogård på Wermdö.

Enligt utdrag ur Westmanlands Regementes Historia, utarbetad av Fredenberg, f.d. Kapten vid Regementet år 1875, 3 del, sid 122 skulle:
Fredrik Adolf ha döpts 1780 på trumman å Westmanlands Regementes mötesplats Salbohed, och haft till enda fadder H.K.H. Hertig Fredrik Adolf.

Maria Gustafva Kumblin [Föräldrar] föddes år 1790. Hon dog år 1822. Hon gifte sig med Fredrik Adolf Gripenswärd.

De fick följande barn:

  M i Jakob Olof Gripenswärd föddes den 16 februari 1813. Han dog den 18 december 1889.
  F ii Henrika Gripenswärd.
  F iii Margaretha Gripenswärd föddes år 1814.
  F iv Maria Fredrika Gripenswärd föddes år 1816. Hon dog år 1901.

Jakob Fougberg adl Gripensvärd [Föräldrar] föddes den 2 april 1742. Han dog den 2 februari 1807. Han gifte sig med Anna Margareta Uhr år 1778. Jakob anställdes som Överstelöjtnant.

Född 2 april 1742. volontär vid Westmanlands Regemente 1755. Rustmästare 1758, Furir samma år, Sergeant 1764, Second-Adjutant 1768, Primière-Adjutant 1769, Fänriks lön 1773, Stabskapten 1774, Première Major 1785, General-Adjutant vid Flygeln och Överste Löjtnant i Armén 1793. Erhöll på begäran avsked från Regementet och Armén samma år. Adlades 1 mars 1805 med namnet Gripenswärd och introducerades samma år under nr 2183. Död 2 februari 1807 på Hammarby bruk i Gestrikland.

Han gjorde fälttågen i Pommern 1754-62, var kommenderad med en avdelning av Regementet på arbete vid Carlskrona och Chrisianstads fästningar åren 1765-67, och gjorde som befälhavare för Regementet fälttåget i Finland 1780-90, var dessutom med i affären vid Frerikshamn och sedan vid Värelä 1789. Med Lif-bataljonen gjorde han första attacken vid Ultåsmalm? den 28 juni samma år och fick då en svår kontusion i bröstet av en muskötkula. Han blev samma dag efter bataljonens slut på slagfältet utnämnd till Riddare av Svärdsorden. Då konungen framför fronten av hans bataljon fäste stjärnan yttrade Fougberg: ”Jag beklager att jag inte kan bryta denna i så många delar som jag har kamrater, ty de hava alla kanske mer än jag förtjänt denna utmärkelse”.

Han utgjorde med sin Bataljon täten under marschen från Anjala till Värelä 21 juli och förföljde den fientliga styrkan, som övergått elfven från Anjala till Värelä. Den 24 juli var han med i en affär mot Ryssarna i närheten av nyss nämnda ställe, hvarvid han var utsatt för en stark kanonad under en tid av sex timmar och fick en kontusion i halsen och huvudet. Följande år förde han Lifbataljonen i Slaget vid Waliala den 29 april varvid han således utmärkte sig.

Gift 1778 med Anna Margaretha Uhr född 22 juli 1760 och död 17 september 1846 på Negelstena i Upland. Dotter af Brukspatron Niclas Joachim Uhr på Gammelstilla och Margaretha Elisabeth Ekman (brorsdotter till Brukspatron Daniel Uhr. Nobile af Uhr (nr 2152).

Anna Margareta Uhr [Föräldrar] föddes den 22 juli 1760 i Negelstena, Upland. Hon dog den 17 september 1846 i Negelstena, Upland. Hon gifte sig med Jakob Fougberg adl Gripensvärd år 1778.

Anna Margareta var brorsdotter till brukspatron Daniel Uhr (adlad af Uhr; nr 2152).

De fick följande barn:

  M i Fredrik Adolf Gripenswärd föddes år 1780. Han dog år 1859.
  M ii Jacob Gripensvärd föddes den 3 januari 1782. Han dog den 29 november 1819. Jacob anställdes som Auskultant i Bergskollegium. Öfvermasmästare i Wermland..
  F iii Maria Margaretha Gripensvärd föddes den 9 februari 1783. Hon dog den 21 juli 1837.
  F iv Charlotta Rebecka Gripensvärd föddes den 11 maj 1784.
  M v Joachim Henrik Gripensvärd föddes den 27 september 1785.

For till sjös för ett amerikanskt ? hus i Washington. Död på St. Helena.
  M vi Carl David Gripensvärd föddes år 1794.
  F vii Jacobina Fredrika Gripensvärd föddes den 18 september 1795. Hon dog den 4 maj 1857.
  M viii Otto Gripensvärd föddes den 1 december 1790. Han dog den 29 december 1865.

Henrik Jansson Fougberg [Föräldrar] föddes den 20 mars 1682. Han gifte sig med Maria Rebecka Tierschatt. Henrik anställdes som Kornett.

Född 20 mars 1682. Kvartermästare vid Lif. Regementet. Kornetts avsked. Han antog på Kung Carl XII:s befallning namnet Fougberg efter fädernegården Fouggryta. Gift med Maria Rebecca Tierschatt, född 3 april 1708, dotter av Majoren vid Westmanlands Regemente Tierschatt, och en dotter till Borgmästare Jernstedt i Westerås.

Maria Rebecka Tierschatt [Föräldrar] föddes den 3 april 1708. Hon dog den 8 september 1792. Hon gifte sig med Henrik Jansson Fougberg.

De fick följande barn:

  M i Jakob Fougberg adl Gripensvärd föddes den 2 april 1742. Han dog den 2 februari 1807.

Carl Fredrik Akrell [Föräldrar] [urklippsbok] föddes den 13 januari 1779. Han dog den 11 september 1868. Han gifte sig med Margareta Fredrika Lovisa Gyllenhammar. Carl anställdes som Generallöjtnant.

Carl Fredrik Akrell (före adlandet 1819 Akrel), den föreg:s son, militär (1779-1868), officer vid Fortifikationen 1796, lärare vid Krigsakad. 1807-28, överste 1828, chef för Topografiska kåren 1831-56, gene­ralmajor 1843, kansler för Krigsakad. 1849­-62, generallöjtnant 1854, chef för telegrafverket 1854-62. Som över­adjutant i kronprins Karl Johans general­stab deltog A. i 1813 års fälttåg och blev vid Leipzig sårad. Sedan A. 1852 utarbetat ett förslag till elektriska telegraflinjer och se­nare till ett järnvägs­nät, blev detta sistnämnda förslag underlag för en kungl. proposition till 1853/54 års riks­dag, varefter A. blev den 1855 tillsatta järn­vägskommitténs ordf. A. ägnade sig även åt gra­veringskonsten och utgav en mängd kartor och sjökort. Bland hans tryckta arbeten märkas "Fö­reläsningar i fortifikation" (3 bd, 1811).

Som gravör arbetade Akrell mest i akvatint och utförde såväl egna bilder som topografiska illustrationer efter främst Ulrik Thersner. Akrell gav även ut läroböcker i fortifikation och landskapsteckningar.

Margareta Fredrika Lovisa Gyllenhammar [Föräldrar] föddes den 8 maj 1786. Hon dog den 10 maj 1862. Hon gifte sig med Carl Fredrik Akrell.

De fick följande barn:

  F i Ida Evelina Fredrika Akrell föddes den 4 juni 1820. Hon dog den 22 maj 1880.

Fredrik Akrell [Föräldrar] föddes den 27 maj 1748. Han dog den 6 november 1804. Han gifte sig med Christina Bergquist. Fredrik anställdes som Gravör.

Akrel' (A k r e 11; jfr Acrelius). 1) F r e d r i k A., kopparstickare (1748-1804), studerade i Paris; anställdes 1778 som gravör vid Vetenskapsakad. och sedan vid Uppsala univ. A. har nått stor be­römmelse för sina kartarbeten, särsk. glober, men har även varit mycket verksam som illustratör och porträttgravör. Bland porträtten märkas så­dana av O. v. Dalin, C. G. Tessin, Gustav III och Linne.

Christina Bergquist [Föräldrar] dog den 19 mars 1797. Hon gifte sig med Fredrik Akrell.

De fick följande barn:

  M i Carl Fredrik Akrell föddes den 13 januari 1779. Han dog den 11 september 1868.

Hem Första Föregående Nästa Senaste

Lista på efternamn | Namnregister