GENEALOGIA SPOLANDERIANA

 

 

Utgiven 1940

av

Percival Kalling

Startsidan

 

 

Släkten Spolander, som dokumentariskt är känd sedan mitten av 1600-talet och under 1700-talet levde redan då vitt förgrenad i Norrland och Finland, fortlever ännu därstädes. Släkten är däremot betydligt mindre representerad i mellersta och södra delarna av Sverige. Släktnamnet torde vara taget efter Spölands by, ty där föddes 1649 Nils Jona Spolander. Denne blev student i Uppsala 1676, komminister (kapellan) i Anundsjö 1 687 och i Nysätra 1692, där han verkade till sin död 1703. Hans hustru Catharina Brodén (Brodeen), som ännu levde 1739, var dotter av regementsskrivaren Olof Svensson Brodén (från Broänge i Löfånger) och hennes morfader var den märklige bergmästaren och kronobefallningsmannen över Lappmarken Ægidius Otto, vilkens föräldrar voro Ludvig (Lydert) Otto, d. före 1647, bergsman på Åsen i Falun, bisittare i gruvrätten, rådman i Falun 1643, riksdagsman, och Anna Hansdotter, d. 1637, dotter av kyrkoherden i Nora stad Johannes Michaelis Cuprimontanus. Ægidius Ottos farfader var mäster Jacob Otto (av tysk börd), f. omkr. 1550, d. T612, bar­berare och fältskär på Åsen vid Stora Kopparberget. }Ægidius Otto hade en yngre broder Johan Otto, f. 1616, d. 1689, bergmästare och assessor i bergskollegium, vilken 1666 adlades med namnet Silfverström och introducerades under nr 781. En hans sondotter, Altea Silfver­ström, f. 1700, d. 1765, äktade 1:0 1717 ryttmästaren Johan Hultman, adlad Adelswärd, f. 169o, d. 1729; 2:0 1744 kaptenen Alexander De Geer, f. 1712, d. 1771. }Ægidius Otto fick 1642 kungl. fullmakt såsom bruksskrivare vid Nasaf jälls silververk och 1644 tillsammans med underbergmästaren Isaac Tiock ledningen av silververken å Nasafjäll och i Silbojokk, erhöll 1649 av Kungl. Maj:t arrenderätten på 10 år till nämnda silververk (Piteå Silfverwerk), utnämndes 166o till krono­befallningsman över Lappmarken (lappfogde) och tjänstgjorde som sådan ännu 1688, var på gamle dagar bosatt på gården Lund vid Skellefteå, avled omkr. 1690. Han betraktades av sin samtid som en av Norrlands mest betydande män. Han och hans maka Ingeborg Torbjörnsdotter skänkte vid olika tillfällen, bl. a. 1644, 1647, 165o och 1687 gåvor till Arjeplogs kyrka. Under 1650-talet voro dessa makar vintertiden bosatta i det hus, de låtit uppföra åt sig på kyrk­platsen i Arjeplog. De hade flera barn, bl. a. sonen Engelbertus. Ægidius, student 1664, kapten vid fortifikationen i Stockholm, d. 1690, och Johan, student 1679, d. 1682, samt, förutom den dotter, som var gift med ovannämnde regementsskrivare Brodén, även dottern Catharina (alltså Catharina Brodéns, gift Spolander, moders syster), som äktade Israel Dan. Stecksenius (borgmästareson från Umeå), prästvigd 1667, kyrkoherde i Burträsk 1685, d. 1694, vilka hade, förutom sex döttrar, sex söner, som nådde ansedda ställningar, och bland dem Johannes Israelis Stecksenius, kyrkoherde 1722 i Indal, vars dotter Margareta Stecksenia (syssling med }Ægidius Spolander, f. 1690, d. 1764) i sitt gifte med kyrkoherden i Bygdeå Carl Magnus Nordin, f. 1712, d. 1773, blev moder till lagmannen Johan Magnus Nordin, adlad af Nordin 1788 och friherre 1800. (Ovannämnda uppgifter hämtade bl. a. ur A. A. Hulphers: Beskrifning öfwer Norrland, b. 1, Westerås 1789.) Under seklernas lopp hava av släkten Spolander utsprungit flera grenar, vilka och vars inre samband med varandra dock icke mera ingående kunnat behandlas i detta verk, då detsamma i så fall skulle ha blivit alltför gigantiskt och föranlett väl invecklade och besvärliga forsk­ningar. Utgivaren har här närmast koncentrerat sig på att upptaga Anders Spolanders, f. 1782, d. 1836 (se tab. V), alla efterkommande såväl å fäderne som möderne, uppgående till ej mindre än c:a t to per­soner. Då stamtavlan, som utvisar nämnde Anders Spolanders härkomst från Nils Spolander, f. 1649, d. 1703, icke upptager andra förgreningar, bör dock här något nämnas om desamma. I L. Bygdén: Härnösands Stifts Herdaminnen, d. I, är före de för prästmannen Nils Jonae Spolander upptagna barnen: }Ægidius, mönsterskrivare, Nicolaus d. 1697, och Catharina d. 1704, 8 år 4 mån. gammal, angivet »af barnen», vartill kommer att ur A. A. Hulphers även här ovan nämnda verk hämtas rörande Spolander bl. a. följande: »barnen kommo dels i civil dels i Milit. stånd». Ovan anförda tyder ju på, att barnens antal varit flera än de tre i förstnämnda verk upptagna. Med säkerhet fanns ytterligare en son med namnet Nicolaus, som föddes 1700 x'17, och antagligen även en son Tollof (om denne se nedan). Ægidius (Ægidius) Spolander, f. 1690, d. 1764 (se tab. II), hade, förutom sonen Anders, f. 1729, d. 1786 (se tab. III), även sönerna 1. Natanael, f. i Wästerhiske by 1726 1311 och bland vars faddrar märktes kapten von Schoten, Nordius och »mönsterskrivarens piga Karin», 2. Johan, f. i Stöcksjö 1728, d. 1786 1319, bevistade Pommerska fälttåget och gifte sig efter hemkomsten med Magdalena Eriksdotter från Holmön, med vilken han hade åtta barn, samt 3. Nils, som föddes i Wästerhiske by 1723 16/9s. Daniel Andersson Spolander, f. 1759 (se tab. IV), hade en broder Anders, som levde ännu 1786 och en syster Anna Lotta, som även levde vid samma tid. Vad sedan Anders Spolander, f. 1782, d. 1836 (se tab. V), vilken och vars efterkommande, som ovan nämnts, speciellt behand­las i detta verk, beträffar, hade han, förutom tvillingsyskonen Anna Lotta och Petter d. ä., födda 1784 och döda i späd ålder, följande syskon, av vilka de flesta torde nått mogen ålder, nämligen: 1. Daniel, f. 1785, 2. Petter, f. 1786, 3. Olaus, f. 1788, 4. Karl, f. 1792, 5. Anna Charlotta, f. 1795 6i som, såvitt visats, år 1815 bodde hos sin broder Anders i Stockholm -- säkerligen har hon förestått hans hus, medan han ännu var ungkarl, 6. Sara Sofia, f. 1796, 7. Olaus, f. 1798 och 8. Maja Brita, f. 1800.

 

Som redan nämnts fortlever släkten Spolander i Finland och är där tämligen talrikt representerad. Vissa medlemmar hava dock förfinskat sitt namn till Puolanne. I Helsingfors äro f. n. följande bosatta, nämligen: apotekerskan Sanni, hattmakaren Olof, banktjänstemannen Elna och kamreraren R. Spolander; i Jyväskylä: apotekaren Lorentz Spolander; i Jakobstad: kamreraren Georg Spolander; i Åbo: ingenjören Helmer Spolander; i Kajana: kontoristen K. Spolander; i Ekenäs: lektorn Maud Spolander. Med namnet Puolanne äro i Helsingfors bosatta: ingenjören Aatos, prostinnan Ada, hovrättsauskultanten Aimo, fröknarna Anna, Elsa och Irja, läkaren Antero och tandläkaren M. Puolanne.

 

Grenar av släkten finnas i Nordamerikas förenta stater, närmast stammande från Carl Spolanders, f. 1819, d. 1874 (se tab. VII), dit överflyttade söner Ludvig och Carl-August. Ludwig Alexander Spolander, f. 1826, d. 1915, uppgav, att en gren av släkten skulle finnas i Sydafrika.

 

Det storslagna år 1847 slutligen utarbetade och utgivna verket Genealogia Sursilliana upptager en hel del personer med namnet Spolander, vilka utan tvivel just tillhöra den här behandlade norrlands­släkten Spolander. Den å s. 51 i nämnda verk upptagne fänriken, sedermera majoren och kommendanten å Dalarö fästning Nils Spolander, f. 1767, d. 1839, var en närmare släkting till Anders Spolander (se tab. V), ty familjetraditionen uppgiver såväl detta som att då sistnämndes maka Gustafva Christina Åkerblom vid ett tillfälle besökte sin makes förenämnde släkting å Dalarö skans och henne oförberedd kanonerna därstädes avfyrades, hon därvid råkade svimma av för­skräckelse. Om major Nils Spolander har i släkten berättats, att han någon tid efter 18o8—1809 års krig gick från Finland över Haparanda till Stockholm för att uppvakta kronprinsen Carl Johan. Vid audiensen omfamnade prinsen honom och sade upprepade gånger: »Braver man». Han utnämndes, som sagt, senare till kommendant.

 

Det torde vara lämpligt att här i utdrag återgiva de delar av Genealogia Sursilliana (exemplar förvaras å Kungl. Biblioteket), som behandla medlemmar av Spolanderska släkten:

Förord »Redan framlidne Biskopen m. m. Dr Johannes Elai Terserus hade under sina visitationsresor i stiftets församlingar funnit det an­märkningsvärdt, att en stor del präste- och äfven andra ståndspersoners familjer i Österbotten hade sin upprinnelse från en ansedd bonde i Umeå, Eric Ångerman, äfven Sursill kallad, därigenom att de flesta hans barn och barnbarn samt därtill barnbarnsbarn, i medlet och mot slutet av sextonde seklet, till hinsidan av Bottenhafvet överflyttat och kvinnliga afkomman här blivit gift med ståndspersoner. - - - Bemälde högst nitiske och verksamme biskop, vilken antecknat, utom dessa ståndspersoner, också Ångermans i Sverige kvarstannade barn och barnbarn, fann det därför mödan värdt att år 1660, då i februari och mars månader visitationerna för sig gingo, å papper uppsätta denna märkvärdiga Sursillska familjens släktförhållanden - - - Kalajoki 24 julii 1847. Elias Robert Alcenius vice Pastor och Kapellan. Eric Ångerman, kallad Sursill, var en förnämlig bonde uti Umeå, den der hade många barn, af hvilka fem utspriddes i Finland, nämligen Catharina, Magdalena, Östen, Carl, Margaretha.

 

Släktled
från Ångerman

s. 51 10: Maria Jacobsdotter Bergbom f. 25/9 1772 d. 1824 å Björknäs i N. Kalix s:n g. m. fänriken vid Cajana bat., sedermera Majoren och Commendanten å Dalarö fästn. Nils Spolander f. 1"13 1767 d. 221/11 1839, son till Rådmannen och

handl. i Uleåborg, Nils Spolander och dess maka Anna Catharina Ericsdotter Engman. Deras afkomlingar voro år 1839 6 barn och 12 barnbarn.

s. 69   9: Maria Johansdotter Florin g. m. assesorn i Uleåborg Eric Spolander.

s. 106 8: Catharina Andersdotter Hällberg g. m. Befallningsmannen Nils Spolander.

12: Sophia Amalia Gustafsdotter Riska f. 22/8 1812 g. m. Borgmästaren i Gamla Carleby Gustaf Napoleon Spolander.

8

 

s. 158 9: Carl Jacobsson Forbus f. 14/7 1750 Handl. i Uleåborg g. m.

Clara Johanna Spolander f. 114/2 1761. Dotter till Handl.

därstädes Nils Spolander och dess maka Anna Catharina

(Engman).

s. 164 10: Maria Johansdotter Florin f. 2/12 1768 g. m. Assesorn Eric

Spolander f. 4/9 1758. (Här nedan följa deras barn.) s. 164 II: Susanna Maria Ericsdotter Spolander f. 7/9 1789.

»        Catharina Elisabeth Ericsdotter Spolander f. 1790.

»        Eric Ericsson Spolander f. 23/7 1792.

»     Sofia Gustafva Ericsdotter Spolander f. 1/2 1794.

»        Johan Otto Ericsson Spolander f. 14/, 1795.

»     Johanna Margareta Ericsdotter Spolander f. 10/10 1796.

»     Margareta Lovisa Ericsdotter Spolander f. 1799.

»        Anna Fredrika Ericsdotter Spolander f. 12/12, 1801.

»        Nils Ferdinand Ericsson. Spolander f. 11/1 1804.

»        Gustaf Napoleon Ericsson Spolander f. 28/6 1806 Först Kämnerspraeses 1833 och sedan 1836 Borgmästare i Gamla Carleby g. 21/9 1831 M. Sofia Amalia Riska (se ovan). (Nedan följa deras barn.)

12: Gustaf Ferdinand Gustavi Napolaeonis Spolander f. 8/7 1832.

»        Rosalia Amalia Gustavi Napolaeonis Spolander f. 11/2 1835.

»     Amalia Sofia Gustavi Napolaeonis Spolander f. 14/11 1837.

»        Fanny Maria Gustavi Napolaeonis Spolander f. 14/4 1842.

»        Gotthard Napolaeon Gustavi Napolaeonis Spolander f.

1843.

S. 218 8: Jöran Jöransson Sipelius, Borgare i Uleå, g. m. Befallningsmannen därstädes Simon Ruuths och dess maka Christina Spolanders dotter Gertrud Ruuth.» - - -.

 

Magdalena Spolander, f. 1810 2} i Finland, dotter till ovannämnde majoren och kommendanten å Dalarö skans Nils Spolander och Maria Bergbom, gifte sig å Dalarö 1841 24/10 med Rudolf David Bruce, f. 1811 19/1 (adl. ätten nr 745), direktör på Tysta skolan å Sofielund (Väst­manland), d. 1898 16/10 i Stockholm.

 

I Wästerbottens regementes historia av C. G. A. Bergenstråhle förekomma en del personer med namnet Spolander, nämligen: å s. 523 en förare Spolander, beordrad vid artilleriet, å s. 525 en kapten Spolander från Kajana Bat:n (väl identisk med den i Genealogia Sursilliana upp­tagne Nils Spolander), å s. 5 3 2—5 3 3 Kapten N. Spolander tidvis brigadadjutant samt tjänstgörande hos överste Gahn, å s. 543 Kapten Spolander tar befälet över trängen under striderna vid Midskog och Skotterud 1814, å s. 553 Fänrik J. F. Spolander, å s. 554 och 556 Förare N. Spolander. Kompanichef Joh. Fred. Spolander (Norrbottens Fältjägare korps).

 

I Personhistorisk Tidskrift 1901, h. 2, s. 90, anträffas i en av Hugo Samzelius insänd artikel »Studier och anteckningar, Det gamla Nederkalix», förutom nämnde major Nils Spolander och hans maka Maria Bergbom, deras barn Sophia Magdalena, f. 1810 24/10, Henrika Johanna, f. 1813 4/2 och Julius August, f. 1815 16/10, alla födda å Björknäs, fänriken, sedermera löjtnanten Johan Fredrik Spolander, f. 1795, gift 1821 1/12 i Nederkalix med Johanna Lovisa Spilhammar (dotter av inspectoren och sedermera brukspatronen å Törefors bruk Joh. Jacob Spilhammar, f. 1762, d. 183o i Töre, och Greta Lovisa Drugge, f. 1779). Dessa makar hade följande barn: Johanna Maria, f. 1822 2/6, Johan Fredrik, f. 1823 3/10, Gustafva Vilhelmina, f. 1825 5/12, Christina Josephina, f. 1827, Carl Oscar, f. 1828 10/2, Charlotta Albertina, f. 1830 13/4, alla födda i Nederkalix, och Abraham, död därstädes 1831 18/7,. Vidare nämnes i artikeln löjtnanten vid Westerbottens Fältjägarerege­mente Nils Spolander, f. 1802, d. 1834 25/11 i Innanbäcken, Nederkalix, gift 1832 2/11 med Eva Catharina Planström från Stråkanäs, Nederkalix, i hennes 1:a gifte, f. 1807, samt deras son Nils August, f. 1833 3/4.

 

Ytterligare personer med namnet Spolander kunna nämnas: Den i stamtavlans tabell II upptagne mönsterskrivaren }Ægidius Spolander, som, vid forskningar år 1910 på utgivarens begäran företagna av numera avlidne förste komministern Erik Örnfeldt i Wästerhiske, med familj anträffades upptagen i den för Umeå Kompanis (Wästerbott­ningarna) personal särskilt förda husförhörs- och kommunionboken, hade antagligen en broder Tollof Spolander, gift med Margareta Hansdotter, dotter: Maria, f. 1724 13/8. Beträffande nämnde }Ægidius Spolander kan även nämnas, att för honom finnes i Umeå landsförsamlings dödbok 1764 intagen en levnadsbeskrivning jämte uppgift om föräldrarna. Vidare ha anträffats några soldater med namnet, nämligen: I) Daniel Nilsson Spolander, f. 1712 och hans hustru Doris, f. 1713, barn: Daniel, f. 1747, Gabriel, f. 1750, Peter, f. 1752, Anna Brita, f. 1754, Magdalena, f. 1755 och Jonas, f. 1758. 2) Sven Anders Spolander, f. 1742, sedermera kallad Rosenbuske, och hans hustru Helena Persdotter, barn: Anna Greta, f. 1764. 3) Korpralen Johan Jonsson Spolander, f. 1736 och hans hustru Anna Persdotter, f. 1731, barn: Jonas, f. 1764, Anders, f. 1765, Katarina, f. 1767 och Johannes, f. 1772, vilken sistnämnde med sin hustru Charlotta Jakobsdotter, f. 1772, hade barnen Sara Lisa, f. 1793 och Johan Peter, f. 1802. 4) Anders Andersson Spolander, f. 1779, gift med Kristina Johansdotter, f. 1775, barn: Kristina Katarina, f. 18o6, Anders, f. 1807, Nils, f. 18.. och Magdalena, f. 1809. I samband härmed må nämnas, att under äldre tiders många krig förekom ofta, att bildade personers söner nästan tvingades i krigstjänst. Vid hemkomsten sent omsider hade omständigheterna blivit sådana, att någon vidare utbildning då icke stod att få och mannen förblev soldat, ägnande sig åt jordbruk. — En amiralitetspastor Spolander ligger begraven på Karlskrona kyrkogård. På 188otalet bodde å Hornsgatan i Stockholm en kryddkramhandlare Spolander, vilken ägde de två s. k. Spolanderska villorna vid Vaxholm. I Katarina församl. i Stockholm föddes 1763 25/1 Christina Spolander, dotter av kryddkr.-handl. Peter Spolander och Christina Cath. Bergman och 1787 21/12 Anna Rosina Nordström, dotter av kryddkr.handl. Magn. Nordström och Stina Soph. Spolander (24 år). Bland faddrarna till den sistnämnda märktes fru Maria Spolander. I Vasa (Finland) bodde på sin tid en kronofogde Spolander, som redan för ett tjugotal år sedan hade 19 ättlingar. En dennes son, ingenjör till yrket, bodde en tid i Stockholm. I födelse-och dödsannonser i tidningarna ser man dock numera sällan någon Spolander. I Svenska Dagbladet annonserades dock den 30/6 1916, att fru Mathilda Augusta Sundström, född Spolander, avlidit i Piteå. I Sjömanshusets i Västervik rullor har kapten Pontus Odelmark (gift Spolander) påträffat en förste styrman V. Spolander, född 1851 i Jakobstad (Finland), ogift, som påmönstrade skeppet Excelsior av Västervik den 9/11 1877. Dennes föräldrar voro handlanden i Jakobstad Carl Petter Spolander, f. 1826, d. 1880 6/7 därstädes, och grevinnan Catarina Regina Rosalie Cronhielm af Hakunge (gifta 1846 11/4). Anna Elisabet Spolander, f. 1769, d. 1794, gift med Lorens Fremberg, f. 1748, d. 1802, svärdsfejare och gravör i Stockholm. Dessa hade sonen Carl Gustaf, f. 1788, major, d. 1852 (gift 1816 med Beata Elisabeth Malmerfelt, f. 1793, d. 1866), vilken ändrade namnet till Fredenberg. En sonson till honom var generaldirektören och chefen för domänstyrelsen Karl Wilhelm Astley Fredenberg, f. 1857, d. 1936. Även bland fadd­rarna till Anders Spolanders (se tab. V) barn återfinnas emellanåt personer tillhörande släkten Spolander.

 

Som faddrar för Rosalie Amanda Charlotta Christina Spolander, f. 1818 11/10 (se tab. VIII), antecknades sjökaptenen Pehr Schylander (barnets moders styvfader), kamrer Carl Michal, kramhandl. L. Åman, grosshandl. P. Boman, handl.boktr. P. L. Eurenius, glasslip.lärlingen C. Emil Hammar, fru Ch. Schylander, född Korsell, (barnets mormoder), fru Sabina Michal, f. Palmgren, fru Eleonora Åman, f. Palmgren, mamsell Maria Spolander (identisk med barnets faders syster Maja Brita, f. 1800), mamsell Euphrosine Michal och mamsell Wilhelmina Åman.

 

Bland de för Carl Peter Anders Spolander, f. 1819 9/12 (se tab. VII), antecknade faddrarna märkas doctor N. Spolander (som, enligt uppgift år 1908 av utgivarens mormoder, var barnets kusin, dock har därmed antagligen menats faders kusin), regementsläkare C. Knöppel och sekre­teraren G. C. Kronlund.

 

För Hilda Gustafva Desideria Spolander, f. 1829 19/9, antecknades bl. a. som faddrar brukspatron R. Seyboldt (som var intim vän i familjen Spolander), rectorn I. Schoultze och fröken E. Marks von Wyrtemberg.

 

Som faddrar för Ludwig Alexander Spolander, f. 1826 10/9 (se tab. VI), antecknades »Handl. Ad. Ahlbom, Handl. J. G. Lagerbaum, Capten L. Fr. Edman, Herr Wilhelm Åman, Fru Carol. Elin Berg, Fru Eleonora W. Åhman, Demoiselle Mar. S. Branting och Demoiselle Chr. Westerlund» samt slutligen må även den för Amelie Augusta Constantia Spolander, f. 1831 (se tab. IX), i Storkyrkoförsamlingens dopbok införda fadderförteckning återgivas: »Hr Handl. P. Plath, Hr fabr. G. Kugelberg, Hr Conrad Plath, Fru Fr. Plath-Kugelberg, Mamsell Ch. Mid­dendorff».

 

Efter ovan sagda torde några ord om de å nedanstående tabeller upptagna personers gemensamme stamfader Anders Spolander (se tab. V) och hans maka Gustafva Christina Åkerblom vara av intresse.

 

Strax före sitt giftermål, nämligen 1815 2/10, flyttade Anders Spolander till Katarina församling (Stockholm), men inflyttade åter till Storkyrkoförsamlingen 1816 30/10 (vigseln ägde rum den 24 novem­ber s. å.). I Katarina församlings avflyttningslängd finnes för den 30 oktober 1816 följande anteckning: »Fabriqueuren Hr And. Spolander född 1782 i Umeå. Sista nattvardsgång 1"/9 1815. Förlovad med Demoiselle Gustafva Christ. Åkerblom. Flyttar till Storkyrkoförsam­lingen. Yngl. Carl Em. Hammar född 5/1 1800 i Umeå. I tjenst hos Fabriq. Spolander. Flyttar till Storkyrkoförsamlingen. Jungfru Anna Lotta Spolander f. 1795 i Umeå.» Ovannämnda personers bostad inom Katarina församling hade varit i nr 8 Kvarter Nedre Jerngrafven vid Slussen. Tack vare de forskningar som en umgängesvän till utgivarens moder och hennes föräldrar, registratorn Vilhelm Gyllensvärd, år 1909 på begäran av utgivaren företog i Storkyrkoarkivet har följande hämtats: År 1815: »Fabriqueuren Herr Anders Spolander, hvilken nu flyttas till Catarina församl. är född i Umeå socken 1782». Bland vigselattesterna för året 1816 läses »Att Herr Spolander är till äktenskap ledig» - - - trolovad (omkr. 1816 18/2) med »äreborna» »dygde­borna» Gustafva Christina Åkerblom, confirmerad år 1813 8/4 i Stor-kyrkan. Likaledes har Gyllensvärd funnit, att Olof Åkerblom (Anders Spolanders svärfader) genom köpebrev den 31 mars 1802 förvärvade ordensjuveleraren Carl Setterströms fastighet gamla nr 45 (nya nr 3) i kvarteret Erisichton (mitt vid Göran Helsinges gr.) och att Pehr Schylander (Anders Spolanders hustrus styvfader) genom köpebrev den 25 maj 1816 sålde den till bryggaren Gustaf Wertmyller. Ur Sam­fundet S:t Eriks Borgarhus i gamla Stockholm av Ragnar Josephson hämtas, att då Christina Åkerblom (f. Korsell) som änka 1804 ägde huset påbyggdes det med en våning och fick brutet tak. Vidare nämnes, att en man vid namn Gunnar Berg ägde denna tomt och detta hus omkring år 1700, att huset blev byggt under 1600-talets senare del, att från dess uppbyggnadstid kvarstår ännu den stenhuggna portom­fattningen mot gränden samt att under 1800-talets lopp såväl det yttre som det inre omdekorerats och förändrats. Anders Spolanders maka förde i boet två hus i Stockholm, det ena var Västerlånggatan nr 73, där makarna Spolander också under hela sitt äktenskap blevo bosatta. Här hade familjen inrättat sig sålunda: på nedre botten funnos lokaler för affären och lagret — denna kristall- och glasaffär uppgives ha varit den enda i branschen på sin tid i Stockholm etablerade —. Våningen en trappa upp var reserverad för fabriken (förnämligare glassliperi, d. v. s. vinglas slipades och etsades, tallrikar, skålar och andra föremål av kristall fabricerades). Våningen två trappor upp, som beboddes av Anders Spolander och hans maka, bestod av salong, sal och kabinett (d. v. s. en mindre salong), vilka hade sina fönster vettande mot Vesterlånggatan. Å andra sidan, d. v. s. med fönstren mot Prestgatan lågo sängkammaren, rum för tjänare och köket. Till följd av sluttningen i terrängen mellan Vesterlånggatan och Prestgatan lågo sistnämnda rums fönster i så pass nära niveau med Prestgatan, att man inifrån rummen här kunde se de på gatan gående. Enligt en uppgift lämnad år 1912 utgivaren av hans mormoder skulle våningen tre trappor upp ha hyrts ut, men enligt av hennes broder Ludwig Alexander Spolander år 1909 likaledes till utgivaren lämnad uppgift skulle tjänarna här haft sina rum och fyra trappor upp (d. v. s. våningen belägen högst upp) skulle ha bebotts av barnen Spolander och av den i affärsrörelsen anställde kassören. Utgivarens mormoder uppgav, att i sistnämnda våning funnits två rum för barnen och att de övriga tre där hyrdes av en familj Boström samt att på vinden funnos två för hennes bröder inredda rum. I samband härmed må erinras, att Ludwig Spolander var fem år äldre än denna sin syster och att vissa ändringar i våningsdispositionerna kunna till följd av barnens behov ha måst göras under årens lopp. Vidare fanns på husets tak ett lusthus, från vilket man hade en hänförande utsikt över hela Stockholm. I lusthuset förvarades under vintern frukt och säckar innehållande fågel, som var husfaderns favoriträtt och hälst skulle ligga till sig en tid. På våren och sommaren däremot använde sig familjen själv av lusthuset, som var möblerat. I salongen i våningen två trappor upp voro väggarna »från golv och till tak» behängda med vackra och värdefulla målningar. Anders Spolander var nämligen mycket intres­serad av konst och målade själv utmärkt. Sålunda har han målat sitt eget porträtt, som av hans närmaste uppgivits vara synnerligen likt. Möbleringen i övrigt utgjordes av den tidens vackra mahognymöbler, förgyllda speglar och pendyler. Bland föremål »i förskingringen», som funnits i detta hem och som kommit för utgivarens blickar må nämnas: en kanapé av mahogny, en säng av samma material med å gaveln fristående pelare krönta med bronsbeslag, en empirebyrå, ett högt ma­hognyskåp, en större förgylld empirespegel, en ovanligt vacker pendyl, en större tavla i olja föreställande Kristus och skattepenningen, en mindre d:o framställande sjönymfer och utförd på kopparplåt (tre sistnämnda föremål från 1700-talet och uppgivas ursprungligen ha tillhört fru Christina Schylander, f. Korsell) samt Anders Spolanders självporträtt och ett damporträtt, båda också i olja. En hel del bordssilver och prydnadssaker av silver, större sockerskrin med lock, kandelabrar, ljusstakar med s. k. lyrfötter, kannor o. s. v. I köket voro med stöd av slåar i väggarna tenntallrikar uppställda och till husgerådet hörde enligt tidens sed en myckenhet av koppar. För att biträda vid skötseln av det stora hushållet var en s. k. husmamsell anställd. Hon bar förnamnet Albertina och kallades av barnen Abba. Anders Spolanders maka samlade juveler och hade därav en hel del utsökt vackra ringar med de blåskiftande stenarna infattade i silver.

 

I hemmet uppfostrades barnen, som visst var ganska vanligt på den tiden, mycket strängt. Sålunda fingo de vid sideboardet i matsalen stående intaga sina måltider, medan föräldrarna sutto till bords.

 

Anders Spolander skänkte vid något tillfälle konung Carl XIV Johan en glasservice, där å glasen de bataljer, i vilka konungen med utmärkelse deltagit, voro etsade. Som erkänsla förlänade konungen honom Vasaorden, men Spolander återsände dekorationen, varefter konungen i stället lät översända ett diplom, i vilket Spolander tillades titeln Directör, men även detta ynnestbevis refuserades. Då sände konungen honom en ask med gulddukater och nu vågade Spolander ej längre propsa. Det är ju något svårförståeligt, av vad anledning han ej ville acceptera sin konungs nådebevis. Personer, vilka som Spolander leva i god ekonomisk ställning, pläga ju i allmänhet mottaga vad som i den vägen bjudes. Konstskickligheten i de alster, som utgingo från Spolanderska fabriken var den högsta möjliga. Fat och flaconer av kristall, som ännu finnas kvar bland de efterkommande, vittna nogsamt härom. Spolander var ju själv en skicklig ritare, vilket väl får antagas kommit rörelsen till godo. Åtminstone en gång reste han till Böhmen och resans mål är ju förklarligt, då man vet, att Böhmen på den tiden var centrum för den förnämligaste glasindustrien. Anders Spolander avled den 28 maj 1836. Dödsorsaken uppgavs vara vattusot, men den verkliga lär ha varit, att han under då rådande koleraepidemi för att skydda sig för smitta sugit väl intensivt på en härför rekom­menderad krydda, som åstadkom inre skador. Ludwig Spolander skild­rade för utgivaren år 1908 sina med fadrens bortgång förknippade minnen. Då Ludwig stod i begrepp att springa in i sängkammaren, hejdades han i dörren av livmedicus Ekström med tillsägelse, att det ej ginge för sig att gå dit in, ty fadern vore döende. Dock inkallades en stund senare de fyra sönerna. Fadern förmanade dem och sade bl. a.: »Ja, det säger jag Eder, att framför allt vad I gören i livet så varen ärliga och gören ingen människa någon orätt». Begravningen förrättades av biskop J. O. Wallin och utgivarens mormoder har berättat, hur hon därvid hade hoppat upp i biskopens knä och tummat på guldkorset. Biskopen, som fann den lilla femåringen kvick och vaken, hade yttrat: »Min lilla flicka, se Du till att använda ditt goda förstånd till det gott är, ty eljest Gud bevare mig väl för Dig». Bland övriga minnesvärda tilldragelser från sin barndom har utgivarens mormoder berättat, att hennes moder vid tillfället för det Crusenstolpeska upploppet (1838) företagit en åktur utanför tullarna. Då hon på hemfärden förnam oroligheterna i staden, lät hon de i ekipaget medföljande barnen lägga sig ner på vagnsgolvet och efter återkomsten till hemmet måste man, då flera närliggande hus redan fått sina fönsterrutor inslagna, en stund kasta sig ner på golven för att gardera sig mot eventuellt inkastade stenar. Lilla Amelie kunde dock i sin livlighet ej hålla sig stilla, sprang fram till ett fönster och såg hur ridande militär nere på gatan gjorde chock mot pöbelhoparna.

 

Spolanderska familjegraven ligger å Norra kyrkogården i Stockholm och på högra sidan av den gång, som löper snett till vänster från August Blanchs grav räknat vid inträde genom grind nr 5.

 

För att nu återkomma till Anders Spolanders maka Gustafva Christina Åkerblom, kan först vara av intresse nämna något ytter­ligare om hennes familj. Ludwig Spolander (se tab. VI) berättade för utgivaren år 1909, att han väl mindes sin mormoder Christina Schylan­der, f. Korsell, som var mycket behaglig och såg ganska bra ut. Hon och hennes man i 3:e giftet, f. d. sjökaptenen Pehr Schylander, bodde i huset Clara norra kyrkogata nr 26 (Stockholm), som lär ha tillfallit henne efter maken i hennes 2:a gifte Olof Åkerblom, vilken uppgives ha ägt flera gravationsfria hus. Till huset ifråga hörde en större gård, där Schylander bl. a. hade stall för sina hästar. Det Schylanderska hemmet var vackert, men rummen voro dock rätt små. Christina Schylander, f. Korsell, torde ha avlidit före sin make. Åtminstone förefaller det så på Ludwig Spolanders skildring över vad som passerade vid Pehr Schylanders dödsbädd. Då den förre därvid besökte sin mormoders make, framtog denne en nyckelknippa, som han hade under sig i bädden, och tillsade sin hushållerska, en fru Lindberg, att ur chiffonniern framtaga en t00 Bancosedel, som Ludwig fick och tog samtidigt ner från väggen och gav honom en guldklocka, å vars boett Olof Åkerbloms monogram var graverat, jämte vidhängande längre guldkedja med en del berlocker. Tillika erhöll han sin mormoders med briljanter besatta fickur, som en gång tillhört drottning Lovisa Ulrika. Ludwig Spolander beklagade, att han i sin ungdom »slarvat bort» dessa vackra och värdefulla minnessaker. Sin faders affärsrörelse övertog han vid 19 års ålder och huset å Clara norra kyrkogatan, som blev sålt efter Schylanders död, återköpte han längre fram och förblev dess ägare till någon gång in på 1900-talet. Ludwig Spolander var en i flera avseenden märklig och in­tressant personlighet. Sedan han 1862 lämnat ovannämnda affärsrörelse, inköpte han godset Marieberg i Västergötland. Efter att åren 1880 - 1888 ha varit bosatt i Paris, förvärvade han vid återkomsten till Sverige godsen Lakvik och Sjöryd, båda i Östergötland, och bosatte sig på det förstnämnda. Han var till den grad vittberest, att han ej allenast besökt alla europeiska länder utan även gjort resor till Afrika och Australien. Då han 191I i kretsen av barn och barnbarn firade sin 85-åriga födelsedag, hade han just återkommit från sin sextiosjätte utrikes resa.

 

Anders Spolanders hustru Gustafva Christina Åkerblom var ju ännu ej fyllda 39 år vid makens frånfälle. Hon hade dock då en ansenlig förmögenhet, som förhjälpte henne att fostra de många barnen. Under sitt änkestånd köpte hon huset Bryggaregatan nr 8, dit hon flyttade och torde väl detta ha skett någon gång på 184o-talet, ty där växte utgivarens mormoder upp. Förmögenheten tunnade tyvärr av allt mer och mer. Härtill bidrog framför allt hennes utgifter för sönerna Carl, Robert och Theoder. De två sistnämnda skulle utbilda sig till officerare. Robert var först gradpasserare vid Gotlands nationalbeväring och senare vid Svea artilleriregemente, Theoder gradpasserare vid Livbeväringen, innan de båda gåvo sig av till U. S. A. Då Robert nått underofficersgraden, förmådde han sin moder begära audience hos Oscar I för att därvid söka utverka, att han ofördröjligen skulle få officersfullmakt. Då hon framfört sin sons begäran, svarade kungen mycket vänligt: »Min lilla vän, alla måste vi arbeta för att kunna uppnå vårt mål och man måste börja från början för att så småningom kunna stiga högre. Det har jag fått göra. Just att arbeta sig fram är hedern. Hälsa och säg sonen det.»

 

Den första tiden som änka förde fru Spolander, f. Åkerblom, ganska stort hus och gav understundom kostymbaler, i vilka bl. a. utgivarens morfader, hennes blivande måg, och hans moder deltogo. Hon och hennes vackra döttrar brukade också deltaga i de av Stock­holms borgerskap anordnade stora börsbalerna. Ålderdomen blev dock mera stilla. Sedan största delen av den en gång så betydande förmögen­heten skattat åt förgängelsen, tillbringade hon sin ålderdom i sin äldsta dotters, fru Rosalie Fromm, hem vid Brunkebergstorg. Vid något av de tillfälliga besöken i Visby hos den yngsta dottern Cecilia och dennas make, översten Gustaf Meukow, ombesörjde mågen, som var konstnär­ligt intresserad, att ett mindre porträtt av henne kom till utförande. Den en gång så rika damen hyste på livets höst föga intresse för toiletter och juvelerna skänkte hon sina döttrar.

 

Då utgivarens mormoder Amelie Spolander, gift Löfgren, var dotter av å stamtavlans tab. V upptagne Anders Spolander, har han funnit av intresse att i denna Genealogia Spolanderiana sammanföra såväl de av honom redan för c:a trettio år sedan efter utsago av då ännu i livet varande anhöriga gjorda anteckningar rörande deras släkt som ock resultatet av utav honom och av andra på hans uppdrag företagna arkivforskningar. Slutligen må såsom varande av visst intresse nämnas, att Arthur Fromm (se tab. i å 1:a kvinnolinjen) uppgivit, att alla Spolandrar i Västerbotten, Norrbotten och Finland skulle komma från samma stam i Sorsele. Denna uppgift kan i den del den avser »stam i Sorsele» fastställas såsom havande visst fog för sig, ty pastor E. Örnfeldt har som resultat av sina arkivforskningar fastslagit, dels att komministern Nils Jonae Spolander flyttat från Sorsele lappmark till Nysätra kapellanslägenhet (må nu vara, att hans kall som präst förorsakat denna förflyttning efter en endast tillfällig tjänstgöring i Sorsele), dels ock som sin uppfattning meddelat, att alla av honom till ett antal av c:a trettio personer, bärande namnet Spolander, anträffade torde tillhört samma släkt. För övrigt är ju ingalunda uteslutet, att syskon även funnits till ovannämnde i Spölands by år 1649 födde Nils Jonae Spolander, vadan uppgiften även i övriga delar torde kunna betraktas såsom högst sannolik.

 

Släkten Spolander kan ingalunda uppvisa medlemmar, som i höga officiella ställningar gjort några större insatser i svenskt eller finskt samhällsliv, men måste dock till följd av sin ålder, livskraft och många spridda förgreningar i viss mån anses bemärkt.

 

STAMTAVLA

Tab. I.
NILS JONAE SPOLANDER

f. 1649 i Spölands by (i Umeå s:n, numera i Vännäs s:n), d. 1703 (vid 54 års ålder) i Nysätra och begrovs dominica Jubilate (19 april). Student i Uppsala 11 nov. 1676, komminister (kapellan) i Anundsjö med station i Åsele 1687, komminister (kapellan) i Nysätra (kapellförsaml. till Bygdeå) 1692. — Om honom och hans hustrus släkt se L. Bygdén: Härnösands Stifts Herdaminnen, d. I, s. 209, och A. A. Hylphers: Beskrifning öfwer Norrland, b. 1, Westerbotten, Westerås 1789. Ur sistnämnda verk hämtas utöver ovannämnda rörande hans prästerliga gärning även »lär ha varit förut komminister i Bygdeå». G. m.

CATHARINA BRODÉN (BRODEEN), levde ännu 1739, dotter av rege­mentsskrivaren Olof Svensson Brodén, från Broänge i Löfånger, och hans hustru, som var dotter av bergmästaren och Crono-Befallningsmannen över Lappmarken }Ægidius Otto och hans hustru Ingeborg Torbjörnsdotter. Nämnde }Ægidius Ottos föräldrar vore bergsrådmannen i Falun Ludvig eller Lydert Otto, d. före 1647, (son av barberaren och fältskären vid Stora Kopparberget Jacob Otto, av tysk börd, f. omkr. 155o, d. 1612) och Anna Hansdotter, d. 1637, dotter av kyrkoherden i Nora stad Johannes Michaelis Cuprimon­tanus, om vilken i J. F. Muncktell: Westerås Stifts Herdaminnen, d. 2, s. 6o, bl. a. läses: Son till gamle Herr Michel, kyrkoherde i Stora Kopparberget. Såsom dess Capellan samtyckte han 1577 till den nya liturgiens antagande och fick 1578 efterträda sin fader i pastoratet. Stiftets fullmägtige på riksdagen 1590, satte sitt namn under Upsala mötes beslut 1593. Då det bekanta Räfsttåget föregick 1598, höll han K. Sigismunds parti ... blev kort derpå alldeles skiljd ifrån tjensten. Men den fromme Biskop Bellinus ... halp honom 1600 att blifwa pastor i Nora ... Då pesten grasserade 1603, flydde han med hustru och barn åter till Kopparberget och satte sig ned såsom brukande bergsman. Wann förmögenhet och anseende ... Död 1612.

Tab. II.
AEGIDIUS SPOLANDER

f. 1690, d. 1764 16/2 i Umeå landsförs. Mönsterskrivare vid Westerbottens reg:te (Umeå kompani). Tillbringade sin uppväxttid i Nysätra, gick sedan i Umeå skola och kom därefter till en kapten (von Schoten?) i Bygdeå, följde sedan denne kapten år 170(9) i fält, blev mönsterskrivare och fången vid Poltava samt förd till Sibirien. Blev fri från fångenskapen och kom hem

 

1717 och var med i kriget mot Norge 1718. Bodde antagligen kortare tider i byarna Wästerhiske, Skrafvelsjö och Stöcksjö (dock icke kyrkoskriven i någon av dessa byar), synes icke ha varit ägare av något jordbruk. G. 1722 11/11 i Wästerhiske m.

ANDERS SPOLANDER

f. 1729 i Skrafvelsjö, d. 1786 11/11 i Umeå landsförs. Ägde en större jordegendom. Om honom är i dödboken bl. a. antecknat, att han förblev hemma tills han ingick äktenskap, att han varit vid tämligen god hälsa intill dess han insjuknade i halsböld, som ändade hans dagar. G. m.

ANNA CHARLOTTA DANIELSDOTTER från Skrafvelsjö, f. 1736, död efter 1759.

DANIEL ANDERSSON SPOLANDER

f. 1759, död efter 1800. Bosatt i Stöcksjö, övertog sin faders gård. G. m. CHARLOTTA PERSDOTTER, f. 1755, död efter 1800.

ANDERS SPOLANDER

f. 1782 27/7 d. 1836        i Stockholm. Fabrikör och handlande därstädes. G. 1816 24/11 i Stockholm m.

GUSTAFVA CHRISTINA ÅKERBLOM, f. 1797 4/11 i Stockholm, d. 1884 27/7 därstädes (dotter, enda barnet, av Olof Åkerblom, f. 1770 4/3, d. 1803 15/3 och Christina Korsell, f. 1763, d. 183.., i hennes 2:a gifte; g. 3:0 1806 24/8 m. f. d. sjökaptenen Pehr (Peter) Schylander, f. 1763, d. 184.., ägde bl. a. huset Clara norra kyrkogata nr 26). Ägde o. bebodde huset Vesterlånggatan nr 73.                                                               Startsidan