1. Berent Schubert [urklippsbok] föddes år 1690 i Pommern?. Han dog år 1732 i Säter. Berent anställdes som Sämskmakarmästare.
Probandens svenska stamföräldrar.
Berent Schuberth var enligt traditionen född i Pommern och kom omkring 1710 till Sverige.
Förekommer första gången i Säters kommunionslängd 1711 som gesäll hos sin blivande
svärfar, sämskmakarmästaren Anders Sandberg. Gift i Säter 1713-12-19. Borgare i Säter
1716-04-07. Sämskmakarmästare. Begravd 1732-05-29 i Säters kyrka i sin svärfars grav i stora
korsgången.
Hämtat ur John Schuberths skrift ”Släkten Schubert i Säter” (odaterad men uppgifterna samlade under somrarna 1923 –1924):När Berndt Johan Schubert inkom till Sverige och var han är född har det tyvärr ej lyckats mig att utforska. Enligt traditionen skall har hava invandrat från Pommern, t.o.m. näst fly därifrån. Om detta är riktigt, skulle man måhända kunna väga gissningen, att anledningen varit rädsla för den soldatpressning, från vilken befolkningen i Sveriges tyska besittningar efter slaget vid Poltava var utsatt. För denna gissning kunde möjligen tala, att han 1712, då han första gången uppträder inför Säters magistrat, säger sig "ingen wijst sitt Resepass, hwarföre ock ingen kunnat wetta, hwarifrån han kommit eller om han något Resepass haft”.
Tyvärr fattas i Säters domböcker det sista kvartalet 1711, d.v.s. just den tid, då han efter allt att döma slog sig ned i Säter. Detta är så mycket mera beklagligt, som protokollen annars med noggrannhet anteckna nyinflyttande med angivande av deras härkomst. Att Berndt Johan inkommit i landet ensam torde åtminstone vara antagligt. I Säters böcker från denna tid finnes ingen mer Schubert, ej heller står någon med detta namn fadder åt hans många barn. Oriktig måste uppgiften i Örnbergs Ättartal vara, att han tillsammans med tio bröder tjänat i Fredrik den Stores här, ty vid tiden för denne furstes tronbestigning hade Berndt Schubert varit död i tolv år. Under första hälften af sjuttonhundratalet fanns likväl åtminstone ytterligare en Schubert i Sverige, nämligen en 1733 i Kristianstad född vagnmakare Johan Ludvig. I Greve Adam Lewenhaupts arbete ”Karl XII:s Officerare" finnes även omnämnda tre i Tyskland födda officerare med detta namn. Något samband mellan dessa och min svenska stamfader har jag ej lyckats utforska.
Tills vidare måste jag därför åtnöja mig med att konstatera, att i Säters kommunionslängd för 1711 förekommer för första gången sämskmakaregesällen "Berent Johan Schubert" såsom boende i sämskmakaremästaren Anders Sandbergs hus och född år 1690. Möjligen har han vunnit anställning där i samband med Sandbergs år 1711 timade frånfälle för att biträda änkan i rörelsens bedrivande tillsammans med hennes son Bengt. 1716 blev han mästare och avlade den 7 april s.å. sin borgared. Samma år anhöll änkan Sandberg, med anledning af sonen Bengts död, att få på sin måg överflytta sin andel i sämskmakarstampen och därmed synes han helt hava övertagit rörelsen.
Den 19 december 1713 hade han gift sig med Elisabeth Sandberg, då blott 19 år gammal. Hon var född i Säter den 3 juni 1694.
Av Säters domböcker att döma synes han hava varit en ganska hetlevrad och påstridig herre. 1712 dömdes han för "oqwädesord" av ett slag, som åtminstone numera ej går att återgiva i tryck. Några år senare var han mycket ivrig att få en viss Mats Persson från Heden dömd för samma "brott", men tycks ej hava haft framgång härutinnan. Vid ett 1730 förestående rådmansval uppträder han vid kandidatnomineringen med ett anförande, som hade kunnat stå hcncm dyrt. Efter påpekande att hittills blott handlande varit representera de bland rådmännen, yrkade han nämligen att denna gång handtverkare borde väljas och tillade, "Där nu intet twänne Handwärkare skulle få blifwa Rådmän, så håller jag Magistraten misstänkt" samt att "där han velat muta sig dertill som Soml. hafwa giordt": Rätten drog sig tillbaka för enskild överläggning och man skulle ju hava kunnat vänta sig en. ordentlig näsbränna åt mäster Berndt för dessa vanvördiga ord. Men vad nu orsaken kan hava varit, när rätten åter framträdde, var det för att föreslå borgerskapet till rådmän -- två handtverkare. Berndt hade emellertid fått blodad tand och förklarade, att, ingen av de föreslagne döge då den ene vore för enfaldig och sjuklig och den andre ej kan skriwa, utan bör tagas sådana Personer af Handtwärkarna, som kan se på bokstäfwer hwad som skrifws". Det är tydligt att han sjäv ägde denna talang och ej ansåg sig "enfaldig". Någon tillrättavisning av domstolen fick han ej, däremot blev hans svåger plåtslagarmästaren Michael Crom, som, påtagligen på Berndts inrådan, inlämnat en skrift med enahanda yrkande, kraftigt tillhållen att "för sådant härefter til wara taga, uthan blifwa wid sin handtwärk och hammar”. Vilka planer Berndt än må. hava haft med sitt brandtal, så blevo hans förhoppningar gäckade. Av ett nittiotal röster erhöll han blott 17. Vid det näst följande rådmansvalet var han redan död.
Att han, åtnjutit anseende som skicklig inom sitt fack framgår av ett magistratsprotokoll av så sent datum som 1766, där sonen Michael åberopar honom för att få rättighet att öppna egen verkstad och Sämskmakare-Embetet förklarar, att Berndt Schubert "varit en ibland de bästa Mästarne i Ämbetet samt Schubert sielf en beskiedelig och skickelig arbetare".
Mot slutet av sitt liv hade han i sin tjänst två drängar och en piga samt betalade bland de högsta skatterna i staden. Han synes således hava väl förvaltat svärfaderns verkstad och skaffat sig en god ekonomisk ställning.
Berent gifte sig med Elisabeth Sandberg dotter till Andreas Sandberg och Anna Olofsdotter den 19 december 1713 i Säter. Elisabeth föddes den 3 juni 1694 i Säter. Hon dog år april 1765 i Säter.
De fick följande barn:
2 M i Michael Schubert föddes 1 den 21 juli 1714 i Säter. Han dog 2 den 6 augusti 1714 i Säter. + 3 M ii Anders Schubert föddes den 5 augusti 1715. Han dog den 20 juni 1790. 4 K iii Anna Elisabeth Schubert föddes 1 den 1 november 1717 i Säter. Hon dog den 3 augusti 1772 i Gävle.
Som redan omtaladt föddes icke mindre än tio barn i Berndt Schuberts äktenskap, av vilka dock tre söner doge vid späd ålder. Av de kvarlevande vore tre flickor och fyra gossar. Den äldsta dottern Anna Elisabeth, född 1717, avflyttade 1735 till Stockhclm. Hon gifte sig 1740 med borgaren och sämskmakaren i Gävle Frantz Råstrand samt, efter dennes 1760 timade frånfälle, 1762 med borgaren och sämskmakaren Anders Söderström från samma stad. Anna Elisabeth avled i Gävle 1772. 1740 besvärade sig mäster Frantz Råstrand i en till rätten i Säter ingiven skrivelse, att det ej lyckats de Schubertska arvingarna att få redovisning från sina förmyndare över arvet efter den 1732 avlidne fadern. Förmyndarne sökte på alla sätt slingra sig, föregåvo bristande tid, svårigheten att sälja en del av lösöret o.s.v. Då den ene av dem kort därefter gjorde konkurs och av rätten förklarades vara "af ringa wilkcr och af sig kommen" samt fråntogs förnyndarskapet, torde förklaringen till dröjsmålet hava legat häri. De återstående förmyndarne sökte visserligen att reparera sitt anseende genom att anhålla hos rätten, att den ville ålägga Pelican att "wid macht hålla the huus i gården, som barnen i fäderne tildelte äro, men af honom nyttjas och bebos", men rätten förklarade, att "ligvidation skal för sig gå". Ännu 1752 beklagade sig arvingarna över, att de ej fått full redovisning och förklarade, att "en del medel dem emellan blifwit oredigt delat och utgifwit". Rätten tillsatte ett par rådmän för att granska räkenskaperna. 1755, alltså tre år härefter, konstaterade protokollet, att några felaktigheter yppat sig och av förbiseende insmugit sig i likvidatinnsinstrumentet: bl.a. fick en av förmyndarne återbetala ett belopp. Då denna arvangelägenhet därefter ej mera förekommer i protokollen, torde den nu - tjugotre år efter Berndts död - hava bragts till slut. hem.Anna gifte sig (1) med Frantz Råstrand den 8 januari 1740 i Säter. Frantz föddes i Risinge socken, Östergötland. Han dog den 24 november 1760 i Gävle. Frantz bodde i Gävle. Han anställdes som Sämskmakare i Gävle.
Borgare i Gävle 7/3 1738.Anna gifte sig (2) med Anders Söderström den 6 maj 1762. Anders föddes år 1725 i Söderbärka. Han dog den 16 oktober 1771 i Gävle. Anders anställdes som Sämskmakare. Han bodde i Gävle.
Borgare i Gävle 16/12 1761.5 K iv Maria Magdalena Schubert föddes den 24 december 1719 i Säter.
Den andra dottern, Maria Magdalena (Helena), föddes 1719 och blev 1753 gift med sämskmakarmästaren Anders Wallijn från Falun. Helena levde ännu 1771, då hon stod fadder till ett av brodern Michaels barn. Då Falu kyrkböcker från slutet av sjuttonhundratalet förstörts vid en eldsvåda, är jag ej i stånd att angiva hennes dödsår.
1771 stod hon fadder till brodern Michaels barn.Maria gifte sig med Anders Wallijn den 4 december 1753. Anders föddes i Falun. Anders bodde i Falun. Han anställdes som Sämskmakare.
Borgare i Falun 19/9 1730.+ 6 K v Greta Lisa Schubert föddes den 5 december 1721. Hon dog den 12 maj 1765. + 7 M vi Berndt Johan Schubert föddes den 20 december 1723. Han dog den 16 december 1786. + 8 M vii Johan Friedrich Schubert föddes den 16 januari 1726. Han dog den 25 april 1790. + 9 M viii Michael Schubert föddes den 28 april 1729. Han dog den 22 november 1795. 10 M ix Bängt Schubert föddes den 11 augusti 1731 i Säter. Han dog omkring 1731 i Säter. 11 M x Christian Schubert föddes den 2 augusti 1732 i Säter. Han dog den 31 december 1732 i Säter.